SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MOLOK 4lok, sbst.1, m.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. -och, -ock. -ech 1541)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. moloch, lat. Moloch, gr. Μόλοχ, Μολόχ; av fenic. molek, sannol. förvanskad uttalsform av hebr. melek, konung]
1) eg. namn på en forntida kananeisk gud som dyrkades med barnoffer. 3Mos. 18: 21 (Bib. 1541).
2) bildl., särsk. om värksamhet l. strävan o. d. som likt ett omåttligt vidunder uppslukar l. förtär sina offer. Wetterbergh Penning. 541 (1847). Krigets molok. Sundén (1887). Fordrar då icke mänskligheten af oss att icke .. nya offer dragas .. (till storstaden) för att mata denne molock? Tenow Solidar 1: 49 (1905).
Ssgr: MOLOKS-ALTARE. särsk. bildl.; jfr molok, sbst.1 2. (De färgrika fjädrarna användas) till offergärd på den feminina fåfängans moloksaltare. Hemberg Kola 240 (1902).
-DYRKAN. Cornelius RelH 55 (1861).
-DYRKARE, m.||ig. Wikner Pred. 107 (1874).
-FAMN. (†) bildl. Pantheismens Molochsfamn. Claëson 2: 33 (1857).
-FEST. bildl.; jfr molok, sbst.1 2. Sådana moloksfester, som .. världskriget med dess följder är. Ekelund Sillanpää Ängl. 227 (1925).
-KULT. NF 11: 217 (1887). Karlfeldt FridVis. 112 (1898; bildl.).
-OFFER. bildl. Hwasser VSkr. 1: 90 (1852).
-PRÄST. Cornelius RelH 56 (1861).
Spoiler title
Spoiler content