publicerad: 1945
MONOKULÄR mon1okulä4r l. må1- l. mω1-, l. -nå- l. -nω-, l. -kɯ-, l. -æ4r, adj.; adv. -T.
Etymologi
1) fys. om optiskt instrument: avsedd för endast ett öga. NF 20: 1639 (1898). I allmänhet äro periskopen monokulära. 2NF 21: 498 (1914).
Spoiler title
Spoiler content