SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MORALISERA mωr1alise4ra l. 1-, äv. mor1-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE.
Ordformer
(-sera 1714 osv. -zera 1726c. 1730)
Etymologi
[jfr t. moralisieren, eng. moralize, fr. moraliser, av senlat. moralizare, förklara den moraliska meningen med (ngt), giva moralisk innebörd åt (ngt), avledn. av moralis, som rör sederna (se MORAL). — Jfr DEMORALISERA]
1) i sht filos. göra moralisk; skänka sedlig kvalitet l. karaktär åt (ngt); nästan bl. med sakligt obj. Ett actu moraliseradt, det vill säga, efter förnufts-ideer användt, modificeradt, qvalificeradt Herradöme. Biberg 2: 135 (c. 1820). De sinnliga drifterna moraliseras genom att positivt bäras av det andliga behovet och bliva därigenom yttringar av den sedliga viljan själv. Liljedahl Norström 1: 80 (1917). — särsk.
a) (†) filos. i p. pr. i adjektivisk anv., om rättssystem o. d.: härledande rätten ur etiken. Biberg 2: 59 (c. 1820). De moraliserande rättssystemen. Nyblæus Forskn. III. 2: 323 (1893).
b) [jfr it. moralizzare] (föga br.) ge (ett diktvärk o. d.) sedelärande syftning l. innehåll. Jag tror knappt att Petrarca före botgöringsåret 1350 tänkte på att moralisera sin Canzoniere. Wulff Petrarcab. 468 (1907).
2) anställa sedelärande betraktelser; skänka moralisk uppbyggelse, fostran l. lärdom (gm utläggningar o. förmaningar); komma med råd o. anvisningar hur man bör gå till väga l. handla (ofta med anstrykning av klander emot vad som blivit gjort), mästra; ibland närmande sig bet.: gräla, banna. Brenner Dikt. 2: 48 (1714). Rydén Pontoppidan 174 (1766). Fadren fortfor at moralisera, och sade: ”Du borde blygas för ditt upförande..”. SP 1792, nr 255, s. 3. Strindberg BrBosse 43 (1901). — särsk.
a) i uttr. moralisera över ngt, göra sedelärande reflexioner över ngt. Gustav moraliserar öfver the olyckeliga händelser i verldene. Humbla Landcr. 1 (1740). Hellström Malmros 148 (1931).
b) (numera föga br.) tr. med personligt obj. l. ss. vbalsbst. med objektiv gen.: uppbygga l. uppfostra i moraliskt avseende (i sht gm lärdomar o. förmaningar). Christna och bäst moraliserade Nationer. HC12H 4: 373 (c. 1715). SvMerc. 1: 328 (”327”) (1755). Att .. (en tidning för fångar) kan blifva .. ett godt .. medel till fångarnes moralisering. SD(L) 1897, nr 465, s. 2. särsk.
α) mästra; tillrättavisa; läxa upp. Leopold 3: 143 (1798, 1816). Småsinnadt begär att moralisera andra. Heikel Filol. 47 (1894). Janson Gast. 139 (1902).
β) (†) bildl.: tilldela (ngn) kroppsaga; jfr MORAL 3 a slutet. Han nekade .. til des jag med karbasen moraliserade honom så faderligen och väl, .. at (osv.). Posten 1769, s. 798.
Spoiler title
Spoiler content