SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MULLVAD mul3~va2d, m. l. f. l. r.; best. -en; pl. -ar (Risingh LandB 46 (1671) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. -vada) Schroderus Os. 1: 817 (1635), Lundell (1893)); förr äv. MULLVADA, f. l. r.; best. -an; pl. -or (Rålamb 14: 2 (1690), Sturzen-Becker 1: 5 (1861)) l. -er (se ovan); förr äv. MULLVADE, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(mul- 15411845. muld- c. 15801685. mull- 1626 osv. mulle- 1769. -vad (-dh) c. 1580 osv. -vada 16521835. -vaddor, pl. 1775. -vade 1745. -vaden (-dh-), sg. best. 1541 osv. -vard 17291898. -väda 1626 (möjl. tryckfel))
Etymologi
[till MULL, sbst.2, o. VADA, i bet.: gå (jfr VAD, m.). — Jfr MULL-VARP, MULL-VÄRPEL]
1) det till insektätarna hörande djuret Talpa europæa Lin., som lever i hålor o. gångar under jordytan; äv. (zool.) i pl., om underfamiljen Talpinæ l. släktet Talpa Lin.; äv. om insektätare av det nordamerikanska släktet Scalops G. Cuv., i sht arten S. aquaticus Lin.; i icke fackmässigt spr. stundom (i sht förr) om vissa andra i jorden levande mindre djur, ss. vattensork, åkersork, näbbmus. 3Mos. 11: 30 (Bib. 1541). Mulwadhen kastar vp små Tuffwor. Schroderus Comenius 205 (1639). VetAH 1776, s. 224 (om åkersork). Ödmann StrSaml. 2: 42 (1785; om blindråtta). (Stuxberg o.) Floderus 3: 231 (1903; om Scalops aquaticus Lin.). Eneström Finv. 211 (1910). — jfr GULD-, PUNG-, SAND-, STJÄRN-MULLVAD m. fl. — särsk. (numera bl. tillf.) i jämförelse, i sht om person, särsk. med tanke på mullvadens dåliga syn l. underjordiska levnadssätt. Leva som en mullvad, leva ett avskilt l. undanskymt liv. Sigfridi L 5 b (1619). Som Qvinna och i denna ensamma belägenhet måste jag lefva som Mullvada. Bremer Brev 1: 345 (1835). Är Ni då blind som en mullvad! Brunius Chesterton MannTorsd. 140 (1908).
2) [elliptiskt för MULLVADS-SKINN] (i fackspr.) benämning på pälsvärk av mullvadsskinn (l. av liknande skinn). LAHT 1910, s. 699.
3) [elliptiskt för MULLVADS-FÄRG] (i fackspr.) mullvadsgrå färg. Barnstrumpor, bomull, i mullvad och svart. SvD(A) 1929, nr 191, s. 7 (i annons).
4) (numera bl. tillf.; se dock slutet) oeg. l. bildl., om person l. djur som gm sin värksamhet (grävande i jorden o. d.), sin dåliga syn (l. dåliga uppfattningsförmåga) l. sitt allmänna levnadssätt o. d. ansetts mer l. mindre likna en mullvad. VetAH 1750, s. 291. Svin-Creaturen, som äro öfverjordiska Mullvador. Brauner Bosk. 104 (1756). Hela dagen är jag en mullvad, men på kvällen blir jag ett sällskapsdjur. VBenedictsson (1885) hos Lundegård Benedictsson 259. Det finnes mullvadar äfven bland människorna och af dessa får man icke begära lärkflykt. Kuylenstierna-Wenster Ber. 10 (1898). — särsk. (fullt br.) om person som bedriver hemlig, ”underjordisk” värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt. Alltför stor tolerans mot de kommunistiska mullvadarna kommer säkerligen i längden att hämna sig. SvD(A) 1928, nr 327, s. 4.
5) [jfr motsv. anv. av eng. mole] (†) om billen på en mullvadsplog. Bildt Stephens 167 (1847).
Ssgr (i allm. till 1): A: MULLVAD-ARTAD, -FÅNGARE, -FÄLLA, -HÖG, -SLÄKTE(T), -SYRSA, -UNGE, -ÖGD, se B.
B: (4 slutet) MULLVADS-ARBETE~020. [jfr t. maulwurfsarbeit] ”underjordisk” värksamhet i syfte att undergräva l. skada ngt, undermineringsarbete. PT 1900, nr 22 A, s. 2. Revolutionärt mullvadsarbete. SvD(A) 1933, nr 37, s. 20.
-ARTAD, p. adj. (-vad- 18711931. -vads- 1885 osv.) särsk. zool. i uttr. mullvadsartade däggdjur, om djurfamiljen Talpidæ. Lilljeborg Däggdj. 1: 190 (1871).
-BLICK. (numera bl. tillf.) om (blick av person med) svag synförmåga; ofta bildl. Kellgren (SVS) 1: 131 (c. 1790). Lyriken skall .. uttala .. det himmelska i det alldagliga, jordiska, hvars närvaro ligger öppen för siaren, ej för hvarje mullvadsblick. Snellman Tyskl. 191 (1842).
-BLIND. [jfr t. maulwurfblind] (numera bl. tillf) om person; eg.: blind som en mullvad; som har dålig syn l. uppfattningsförmåga. Phosph. 1813, s. 366. Quiding Natt 40 (1899).
-BO, n. Svederus Jagt 335 (1831).
(2) -BOA, r. l. f. av mullvadsskinn. SvD(A) 1920, nr 46, s. 16.
-DIKE. (förr) lant. cylindriskt täckdike 20 till 30 cm under jordytan, gjort med mullvadsplog. Bildt Stephens 165 (1847).
-DIKNING. [efter eng. moledraining] (förr) jfr -dike. lant. Bildt Stephens 166 (1847). LAHT 1926, s. 870.
-DJUR.
1) (tillf.) mullvad. Jensen BöhmDiktn. 130 (1894).
2) zool. i pl., om djurfamiljen Talpidæ. 4Brehm 5: 180 (1923).
-FÅNGARE. (-vad- 17341923. -vads- 1785 osv.) (i sht förr) person som yrkesmässigt fångar mullvadar. Serenius Mm 4 a (1734).
-FÄLLA, r. l. f. (-vad- 1734. -vads- 1741 osv.) jfr fälla, sbst.1 1. Serenius Mm 4 a (1734).
(jfr 3) -FÄRG. mullvadsgrå färg. Östergren (1932).
(jfr 3) -FÄRGAD, p. adj. jfr -färg. Siwertz JoDr. 145 (1928).
-FÖRSTÅND. (tillf.) bildl., om dåligt l. inskränkt l. ”jordbundet” förstånd. Phosph. 1811, s. 72.
-FÖSA, r. l. f. [till fösa, v.1] (†) mullvadshög. Serenius EngÅkerm. 50 (1727).
(jfr 3) -GRÅ. som har mullvadsskinnets mjukt mörkgrå färg. Siwertz Varuh. 124 (1926).
-GÅNG; pl. -ar. av mullvad grävd underjordisk gång. Rålamb 14: 43 (1690).
-HÅL. (numera bl. tillf.) jfr -håla. Weise 1: 100 (1769).
-HÅLA. (numera bl. tillf.) om en persons bostad l. vistelseort som i ett l. annat avseende liknar en mullvads bo l. vistelseort. Beckman Amer. 1: 80 (1883).
-HÖG, r. l. m. (-vad- 1783. -vads- 1734 osv.) liten rundaktig hög av lös jord som mullvaden från sina gångar skjuter upp över jordytan. Serenius Mm 4 a (1734). NatLiv 499 (1928). särsk. (i fackspr.) bildl.: enl. äldre kartritningsmetod ritad bild av höjd l. bärgssträckning. Lönborg SvKarta 213 (1903).
(2) -KRAGE. pälskrage av mullvadsskinn. Östergren (1932).
-LIK, adj. som liknar en mullvad(s). Thorell Zool. 2: 134 (1861).
(1, 4) -LIV. (mera tillf.) bildl. Lundegård DrMarg. 2: 114 (1906). Ett folk (från gränder o. fabriker) som lever ett mullvadsliv / och ser sin rymd i grodperspektiv. Forsslund TillFjälls 12 (1911).
-MUS. (†) zool. gnagaren Georhychus capensis Wiegm. Holmgren Däggdj. 294 (1865).
Ssg: (†) zool. mullvadsmus-släkte(t). gnagarsläktet Georhychus Ill., jordborrare. Holmgren Däggdj. 294 (1865).
(jfr 5) -PLOG. [efter eng. moleplough] (förr) lant. plog bestående av en spetsig konisk järnkropp fäst vid en stark ås o. använd för plöjning av mullvadsdiken. LAA 1813, s. 350.
(4 slutet) -POLITIK. jfr -arbete. GHT 1926, nr 88, s. 12.
-RÅTTA. [jfr t. maulwurfsratte] zool. djur av släktet Myotalpa Kerr, i sht arten M. aspalax Pall., ”lämmelmullvad”; förr äv. om gnagaren Spalax typhlus Pall., blindråtta. Thorell Zool. 2: 134 (1861; om blindråtta). 4Brehm 4: 306 (1923).
(jfr 2) -SKINN. Almström Handelsv. 443 (1845).
-SKOTT. (†) = -hög. Möller (1807).
-SLÄKTE(T). (-vad-) zool. djursläktet Talpa Lin. Nilsson Fauna 1: 128 (1820).
-SVULST. [jfr t. maulwurfsgeschwulst] (†) veter. nackfistel hos häst. Lundberg HusdjSj. 461 (1868).
-SYRSA. (-vad- 18371904. -vads- 1843 osv.) [jfr t. maulwurfsgrille] zool. insekten Gryllotalpa gryllotalpa Lin., som i likhet med mullvaden gräver gångar i jorden. Dahlbom Insekt. 111 (1837).
(4 slutet) -TAKTIK. bildl.; jfr -arbete, -politik. GHT 1896, nr 60, s. 2.
-TUVA. (†) = -hög. Lind 1: 963 (1749). Heinrich (1828).
-UNGE. (-vad-) Thorild Gransk. 1784, 1: 20.
(1, 4) -VISDOM. (tillf.) bildl.; jfr -förstånd. En filosofi som höjer sig öfver mullvads-visdom. Geijer I. 5: 190 (1811).
-ÖGA. i pl., om en mullvads ögon l. (numera bl. tillf.) bildl., om svaga l. på annat sätt mullvadsliknande ögon. Lucidor (SVS) 277 (1672). (Balzac) har lodjursögon för lasten och mullvadsögon för det goda. Samtiden 1874, s. 557. En liten .. gubbe, som tittade på främlingen med små .. blåsvarta mullvadsögon. Engström Lif 130 (1907).
-ÖGD, p. adj. (-vad- 1894. -vads- 1810 osv.) (numera bl. tillf.) jfr -öga. Den mullvadsögda hopen. Polyfem I. 6: 4 (1810). Rydberg 9: 331 (1894).
Avledn. (till 4 slutet): MULLVADA, v. (tillf.) bedriva mullvadsarbete. Ljungquist NDacke 184 (1927).
MULLVADERI1004, n. (tillf.) mullvadsarbete. SD(A) 1928, nr 57, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content