SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MUNKE muŋ3ke2, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. munke; till MUNK. — Jfr MONKE]
namn på vissa växter.
a) Jasione montana Lin., ävensom släktet Jasione Lin., monke. Linné Sk. 227 (1751; fr. Skåne). Lyttkens Växtn. 1707 (1915). jfr BLÅ-MUNKE.
b) ss. senare led i ssgr, om vissa andra växter; se BLÅ-, DRUVE-, GUL-MUNKE.
Spoiler title
Spoiler content