publicerad: 1945
MYRRA myr3a2 l. 40, r. l. f.; best. -an; pl. (†) -or (JGOxenstierna 4: 137 (1815)); l. (numera bl. arkaiserande) MYRRHAM myr3am2 l. 40, sbst.2, förr äv. MIRRHAM, r. l. m. l. f. ((†) n. HögaV 5: 1 (Bib. 1541), Kolmodin); best. (†) -en (Hildebrand MagNat. 91 (1650), Borg).
Ordformer
(mirrh 1673. mirrham (mirram) 1526—1839. mirrhen- 1650 (: Mirrhenolia). myrra (myrrh-) 1578 osv. myrrham (myr(h)-, myrram) 1541—1918. myrr(h)an 1548. myrrhen 1536—1650)
1) det stelnade sekret, huvudsakligen bestående av gummiharts, som härrör från träd av släktet Commiphora Jacq. (Balsamodendron Kth.) o. som användes till rökelse, parfymer o. läkemedel. (De) ladhe honom (dvs. barnet Jesus) gåffwor före, gull, rökilse, och mirram. Mat. 2: 11 (NT 1526). Iagh gaff een liuffligh lucht jfrå migh, .. såsom thet betsta Myrrham. Syr. 24: 15 (Bib. 1541). Köp Myrham på Apotheket, .. deraf lägges et gran i tanden, som är iholig. Bröms Gubb. 94 (1755). Karlfeldt FlBell. 39 (1918). — särsk. (i vitter stil) bildl.; ofta med anslutning till anv. i bibeln. Gif mig thet i Hiertat inn, / Att iag tig må .. / Bättring, Böner Tro hembära / Mirram, Rökelse och Gull. Vultejus Post. B 4 a (1686). Det obehag han kände, då pressen valsade med hans namn, låt vara att man tände myrra därtill. Åkerlund Blanco-Fombona Guldm. 123 (1930). särsk. (†) med syftning på myrrans bittra smak, om lidande, smärta o. d. Tin Änglasöta tröste-saft / Mitt mirrham öfverväger. Kolmodin Dufv. 81 (1734). (Kristus') lidande, eller myrrhamen, (var) ännu icke fullbordadt. Borg Luther 1: 291 (1753).
Ssgr (i allm. till 1): A: MYRR-OLJA, r. l. f. (myrr- 1913. myrra- 1578—1893. myrren- (mirrhen-) 1578—1650) (i fackspr.) eterisk olja som erhålles av myrra. BOlavi 173 b (1578). Berzelius ÅrsbVetA 1846, s. 490. 2NF (1913).
B: (2) MYRRA- resp. MYRRHAM- (mirrham-) -BLOMMA, r. l. f. (myrrhen- 1650) blomma av myrraträdet; i pl. om drog i ä. medicin. Hildebrand MagNat. 47 (1650). —
-BÄRG. (myrra- 1792 osv. myrrhams- 1541—1837) (i bibelspr.) bärg som doftar av myrra. HögaV 4: 6 (Bib. 1541). —
-DROPP, n. (i bibelspr.) koll., om självrunnen myrrasaft. Tag .. af myrradropp femhundra siklar. 2Mos. 30: 23 (öv. 1878; äv. i Bib. 1917). —
-DROPPAR, pl. droppar av myrra; särsk. farm. myrratinktur. Tranér Anakr. 18 (1826, 1833). Wetterbergh SamhKärna 2: 145 (1857). —
(jfr 1 slutet) -DRYCK. (myrra- 1829. myrrhams- 1734) (†) om besk dryck; bildl. (Korset är) En bitter myrrhams dryck. Scherping Cober 1: 220 (1734). Thomander 1: 345 (1829). —
-FÄRGAD, p. adj. (myrra- 1917. myrro- 1640) färgad med myrra; gul. Linc. Aaa 3 a (1640). De myrrafärgade kapporna. Athena 166 (1917). —
-GÖMME. (i bibelspr.) ngt vari myrra förvaras; bildl. Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm. HögaV 1: 13 (öv. 1897; äv. i Bib. 1917). —
-OLJA, se A. —
(2) -SAFT. (myrra- 1750—1851. myrren- 1640) (†) sekret som avsöndras av myrraträd; äv. liktydigt med: myrra. Linc. (1640; under stacte). Kolmodin QvSp. 2: 36 (1750). SvTyHlex. (1851). —
(jfr 2) -TRÄD. (myrra- 1843 osv. myrre- 1765) träd av släktet Commophora Jacq., varav myrra erhålles. Hof Förkl. 115 (1765). Funch Resk. 97 (1828). —
C (†): MYRRE-TRÄD, se B.
D (†) [jfr t. myrrhen- i ssgr]: MYRREN- (mirrhen-) -OLJA, se A. —
-SAFT, se B.
E (jfr 1 slutet): MYRRHAMS- (mirrhams-) -BÄGARE. (†) bildl., om lidandeskalk. Scherping Cober 1: 50 (1734). Därs. 310. —
-BÄRG, se B. —
-DRYCK, se B.
F (†): MYRRO-FÄRGAD, se B.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content