[jfr d. maanesyg, mnt. mansek, t. mondsüchtig samt lat. lunaticus; till MÅNE, sbst.2 1med syftning på månens enl. folktron skadliga inflytande. Ordet torde på senaste tid ha använts under inflytande från d. — Jfr MÅNADSSJUK]
1) (numera bl. i vitter stil l. i fråga om äldre folktro) som står under månens enl. folktron skadliga inflytande, månadsrasande; äv. allmännare: förryckt, galen. Spegel(1712). Åh, jag blir tokig, blir förhäxat månsjuk. Beskow Marsv. 12(1922). Att .. (månens) ljus är skadligt och gör mänskorna månsjuka. Lindström Leksaksb. 59(1931).
2) (†) som går i sömnen vid månskiften. ConvLex. 6: 690(1833). —
