SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÅNSJUKA ~sjɯ2ka, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(mån- 1690 osv. måne- c. 1635c. 1855)
Etymologi
[jfr d. maanesyge; i bet. 1 avledn. av MÅNSJUK 1]
1) (numera bl. i vitter stil l. i fråga om äldre folktro) = MÅNADSRASERI; förryckthet. Agardh BlSkr. 1: 113 (c. 1855).
2) [med syftning på menstruationens samband med måncykeln l. sidoform till MÅNADSSJUKA 2] (†) menstruation. Schroderus Dict. 26 (c. 1635).
3) (†) om viss djursjukdom (som ansågs förorsakad av månen?). När Creaturen, Item Kalfwar hafwa Månsiuka eller Skott. Rålamb 13: 204 (1690).
Spoiler title
Spoiler content