publicerad: 1945
MÄLAR- mä3lar~ l. MÄLARE- mä3lare~.
Ordformer
(mäl- 1530 osv. mell- 1558)
Etymologi
[ssgsform till sjönamnet MÄLAREN]
som kommer från l. är belägen invid l. på annat sätt har samband med sjön Mälaren; ss. förled i ssgr.
Ssgr: A: MÄLAR-DROTTNING(EN). (i vitter stil) om Stockholm. O hur skön hon är, / Vår Mälardrottning vid de arma skär! Wirsén Dikt. 282 (1876). —
-FIBLA. bot. fiblan Crepis nicæensis Balb. (som i Sv. först anträffats i trakten av Mälaren). ArkBot. II. 1: 12 (1904). —
B (mindre br.): MÄLARE-FISK, -SIK, -STAD, se A.
Spoiler title
Spoiler content