SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MÄSK mäs4k, r. l. m. ((†) n. Åkerman KemTechn. 2: 461 (1832)); best. -en (ss. n. -et).
Ordformer
(mädz 1596. mäsch 1623. mäsk (-e-) 1559 osv. mätsk- 1734)
Etymologi
[sv. dial. mäsk, blandning, röra, hönsföda, mäsk; jfr d. mæsk, kraftigt foder, mäsk, nor. dial. meisk, blandning, mäsk; av mnt. mäsch, meisch, motsv. t. maisch(e); trol. besläktat med t. mischen, blanda (se MISCHMASCH, MIXTUR)]
1) mer l. mindre tjockflytande blandning av vatten o. vissa råprodukter vid tillvärkning av brännvin, jäst l. öl; äv. med särskild tanke på det i blandningen ingående krossade maltet o. d. Rålamb 13: 77 (1690; om ölbrygd). Efter ett par dagar har (brännvins-)jäsningen slutat, och den ”gara” mäsken underkastas destillation. Cleve KemHlex. 69 (1883). Vi röra sjungande vår heta mäsk. Karlfeldt FridVis. 21 (1898). — jfr BRÄNNVINS-, KLAR-MÄSK m. fl. — särsk.
a) (numera föga br.) i jämförelser l. bildl.; ofta med tanke på att maltet i mäsken är krossat. Kolmodin QvSp. 1: 516 (1732). Han .. hade lust att krossa till mäsk den der skräflande månskenshjelten. Tavaststjerna Barnd. 121 (1886).
b) (†) allmännare, om (tjockflytande) blandning. Regnmask och Grodor i Rosen-oljo til mesk kokade och med heta dukar lagd på Podagriska lederna, hielper. Roberg Beynon 213 (1697, 1727).
2) den oupplösta rest som kvarstår efter mäskningen o. som användes i sht till kreatursfoder l. ss. lockmat vid fiske o. d., förr äv. till bröd; vanl. om det utlakade maltet efter (öl)-brygd. The trängias och slitas om the varur, som the fremmande föra här in uthi rike, lika som andre sultne svin pläga göra om drafvet och mesken. RA I. 1: 641 (1559). Bark, mäsk, nässlor och flera slags otjänliga frön maldes och nyttjades til bröd. VetAH 1779, s. 264. För att få fisken att uppehålla sig i närheten af båten, borde mäsk hällas i vattnet. IdrFinl. 2: 129 (1905). 2UB 10: 411 (1907; i fråga om spritfabrikation). — särsk. (†) bildl., om ngt odugligt. ConsAcAboP 6: 592 (1690).
3) (†) om grynig bärgart; i ssgr.
Ssgr (i allm. till 1. Anm. Av praktiska skäl behandlas här äv. ssgr som eg. äro att hänföra till mäska 1): A: MÄSK-APPARAT. tekn. jfr anm. ovan. TT 1874, s. 47.
-BEREDNING. SFS 1882, nr 25, s. 3.
(2) -BRÖD. (förr) bröd bakat av mäsk. (Allmogens) mäsk- och agnebröd, som hängde .. under taket, var allt för miserabelt att åskåda. Grimberg SvFolk. 5: 215 (i handl. fr. 1712).
(2) -KAKA. (mäsk- 17371906. mäska- 1667)
1) (förr) kaka av mäskbröd. VDAkt. 1667, nr 265.
2) lant. foderkaka av mäsk. LAHT 1906, s. 441.
-KAR. (mäsk- 1741 osv. mäske- 16591890) behållare (kar) vari mäskningen försiggår. BoupptSthm 5/6 1659.
-KRYCKA. (förr) visst redskap varmed mäsken omrördes vid mäskningen; jfr anm. ovan. JernkA 1833, s. 589. Lindberg Ölbr. 53 (1885).
(3) -MALM. (†) om grynig kopparmalm. Linné Ungd. 2: 224 (1734).
-MASKIN. tekn. för mäskens bearbetning; jfr anm. ovan. AB 1869, nr 227, s. 4.
-PANNA. (mäsk- 1788 osv. mäske- 1827) panna vari mäsk l. mäskvatten uppvärmes l. mäsken kokas under mäskningen. GT 1788, nr 23, s. 2.
-PROVARE, r. l. m. tekn. apparat för bestämning av koncentrationen (”styrkan”) hos mäsk o. vört. VexjöBl. 1846, nr 7, Bih. s. 4. 2NF 34: 445 (1922).
-PUMP. tekn. för pumpning av mäsk från mäskpannan. TT 1874, s. 45.
-RODER, förr äv. -ROR. (mäsk- 1753 osv. mäske- 16171873) (förr) årliknande träredskap varmed man rörde om i mäskkaret; jfr anm. ovan. GullbgDomb. 16/10 1617.
-RUM. (i fackspr.) jfr anm. ovan.
1) (numera föga br.) vid brännvinsbränning: rum där mäskning försiggår, satsrum. EconA 1807, aug. s. 75.
2) det merutrymme i mäskkaret som behövs under mäskningen (då mäsken kraftigt omröres). SPF 1855, s. 294.
-TERMOMETER. tekn. för mätande av mäskens temperatur. LdVBl. 1844, nr 50, s. 4.
-VATTEN. vatten som användes vid mäskningen; jfr anm. ovan. AHB 1: 26 (1859).
-VÄRMARE, r. l. m. (i sht förr) tekn. vid brännvinsbränning: apparat varigm mäsken uppvärmes gm ånga från mäskpannan, innan den insläppes i denna. DA 1824, nr 2, Bih. s. 1. SFS 1845, nr 22, s. 8.
-ÅRA l. -ÅR. (†) mäskroder; jfr anm. ovan. JernkA 1833, s. 590.
B (†): MÄSKA-KAKA, se A.
C (†): MÄSKE-KAR, -PANNA, -RODER, se A.
(2) -SÄCK. säck med mäsk; bildl. Sådana vppenbarligh Epicureer .. (dvs. supande predikanter och munkar) ähre Diefwulsens Mäskiesäckier. ALaurentii Fischer 62 (1618).
Spoiler title
Spoiler content