SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NAUTIKER na͡u4tiker l. na͡ω4- l. nav4-, stundom 302, m.||(ig.); best. -n; pl. =.
Etymologi
[jfr t. nautiker]
(i fackspr.) person som är fackman i nautik. Dalin (1871). SvGeogrÅb. 1933, s. 111.
Spoiler title
Spoiler content