publicerad: 1946
NATURLIGTVIS natɯ4rligt~vi1s l. 030~2, äv. 0104, adv.
Ordformer
(naturligit vis (vijsz) 1642—1760. naturligt vis 1751—1782. naturligt-vis 1761—1807. naturligtvis 1789 osv.)
Etymologi
1) (†) kroppsligt, fysiskt; jfr NATURLIG 2, 11. Effter hwar och en Menniskia skattar sigh wara Sundh, när hon rättelighen och vthan feel kan the wärken vthföra, som naturligit wijsz bör skee: Synes Sundheten intet annat wara än en Macht, til at Menniskiones Lekamens naturlige Wärk kunna rätteligen vthföra. Palmchron SundhSp. C 5 a (1642).
2) (†) egentligen, normalt; jfr NATURLIG 7. Naturligt vis är .. (binas träck) gulaktig, men blir mörkare eller brunröd när Bi af förenämde sjukdom (dvs. durklopp) plågas. Fischerström 1: 712 (1779).
3) (†) okonstlat, osökt; jfr NATURLIG 9. Naturligt vis at döma, så voro Konung Christian den Andras och Konung Erik den XIV:des första och största ungdoms fel, öfverilning och hastighet. Tessin Bref 1: 52 (1751).
4) (†) på ett naturligt sätt; på ett sätt som överensstämmer med naturlagarna l. den allmänna världsordningen; jfr NATURLIG 10, 11. Mån icke .. (den botfärdige rövaren) naturligit vis kunnat hafva vördsamma tankar om Gud. Bælter JesuH 6: 540 (1760). Et Folk har stigit naturligt-vis genom enfaldighet, redelighet, ärbarhet .. til ära och lycka. Dalin Hist. III. 1: Föret. 3 (1761). Dalin (1853).
5) ss. satsadverbial l. svar på en fråga för att uttrycka att ett visst angivet förhållande ligger i öppen dag l. i sakens natur (o. icke behöver närmare utvecklas): självklart, självfallet, givetvis; jfr NATURLIG 10. Som nu Vijsen är större än de öfrige Bij; så måste ock naturligit vijs dess Boo svara deremot. Triewald Bij 20 (1728). Så snart Riksens Ständers Garantie ej går längre, än för 420 Tunnor Guld, tyckes följden naturligtvis blifva den, att icke mera än 40 Tunnor Gulds Bevillning vore nödvändig. AdP 1789, s. 698. Om Esseerna hade böcker, så hade de naturligtvis äfven studier. Agardh ThSkr. 1: 33 (1842, 1855). Kalla vi ej det för glömska, att vi förlora en kunskap? — Jo naturligtvis. Nilsson Platon Faid. 25 (1903). Leran förekommer naturligtvis rikligast i de trakter, som längst varit havsbotten. TurÅ 1930, s. 40.
Spoiler title
Spoiler content