SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NERONISK nerω4nisk l. NERONSK nerω4nsk, förr äv. NERONIANISK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-onianisk 1635. -onisk 1818 osv. -onsk 1913 osv.)
Etymologi
[jfr t. neronisch, eng. neronian, neronic, fr. néronien, lat. neronianus; till namnet på den romerska kejsaren NERO]
som liknar l. påminner om Nero o. hans despotiska o. grymma styrelse o. depraverade moral. En Neronianisk grymheet. Schroderus Os. 1: 74 (1635). (Påven) Alexander VI:s Neroniska utsväfningar. Geijer I. 1: 95 (1818). Neronisk benägenhet att förlusta sig med onda gärningar. Homén HforsTeatr. 3: 10 (1919).
Spoiler title
Spoiler content