publicerad: 1947
NESA ne3sa2, sbst.1, förr äv. NÄSA, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. (mindre br.) -or (Swedberg Ps. 1694, 327: 6, Östergren (1933)).
Ordformer
(nes- (nees-) 1528 osv. nesz- 1529. näs- (nääs-) 1614—1712. -a 1531 osv. -e 1528—1621. -o 1541 (oblik form), c. 1600 (nom.)—1710 (: med neso))
(i sht i skriftspr., ngt ålderdomligt) skam; vanära; vanheder; motsatt: heder, ära; ofta i uttr. skam och nesa, stundom äv. blygd och nesa, i sht förr äv. spott och nesa o. d.
1) förhållandet att bli (l. vara) utsatt för (allmän) missaktning l. (allmänt) förakt l. överlägset o. spefullt skämt o. d., ofta med bibegrepp av känslor av (mindervärdighet o.) blygsel hos den som blir utsatt för dylik missaktning. Tu skalt .. tins enkedoms neso icke meer ihoghkomma. Jes. 54: 4 (Bib. 1541; Bib. 1917: smälek). Dygd lijder ingen spott, för neesa då wällier Hon lijf-laat. Stiernhielm Herc. 404 (1658, 1668). (Statsråden) dela med .. (konungen) hedern för det nyttiga som sker, nesan och hatet för det skadliga. Järta 1: 47 (1809). Skam och nesa drabbar en här, då i fylkingespetsen / framom de unge man ser gubben förblöda och dö. Rydberg Dikt. 1: 34 (1874, 1882). Nesan frätte mig och skammen brände. Fröding NDikt. 117 (1894). GHT 1942, nr 276, s. 11. — särsk.
a) i uttr. få l. utstå, i sht förr äv. hava (skam och) nesa (av ngt) o. d., förr äv. lida nesa över ngt, för att beteckna att ngn är l. blir utsatt för resp. utstår missaktning l. förakt (på grund av ngt) osv.; tillfoga (förr äv. göra l. bevisa) ngn (en) nesa l. draga nesa över ngn o. d., förr äv. inlägga nesa för ngn, åstadkomma att ngns ära kränkes l. att skam drages över ngn; förr äv. dels i uttr. få en nesa av ngn, få lida skam på grund av ngn, dels i uttr. hava nesa med sig, om straff: medföra skam l. vanära. Stoor skam och neese haffue wij leekmen ther aff at wij tilstädie wora prester .. lijdha hunger och armoodh. OPetri 1Förman. B 2 a (1528). Drotningen hade nw fått .. en stoor neese, bådhe aff sin man och sinne syster (gm deras kärleksförhållande). Dens. Kr. 81 (c. 1540). Then plicht som haffuer medh sigh någor stoor neeso, Såsom är stå naken för Kyrkiodörrene. KOF 1: 432 (c. 1618). OxBr. 5: 322 (1625: bevist). RP 5: 52 (1635: inlegger spott och neeso). Dalius Valet. A 8 b (1681: gör). (Kvinnan) lider stor nesa och sorg öfwer thet, at .. (hon) kom öfwerträdelsen (dvs. syndafallet) .. åstad. Swedberg Schibb. 55 (1716). SvD(A) 1930, nr 13, s. 10 (: draga över). Därs. 1935, nr 187, s. 18 (: tillfogade). SvFolket 4: 176 (1939: utstå).
b) i uttr. till (skam och) nesa (för ngn) l. till ngns (skam och) nesa l. ngn till (skam och) nesa o. d. (jfr f), förr äv. ngn till en nesa, för att beteckna att ngt innebär l. medför (att ngn blir utsatt för) missaktning l. förakt o. d. (Om Västerås recess icke hölles) wille thed wara hela Rikisins inbyggiere till en stoor blygd och nesze. G1R 6: 162 (1529). Såledz beslöt Magistraten i Florents til sin skada, skam och nesa: at öpna Stadz Portarna för Kong Carl then Ottonde i Frankrike. Block Progn. Dedik. 8 (1708). Till blygd och nesa för hela släkten. Östergren (1933). jfr (†): Thet giorden j migh til stoor nese. Forsius Fosz 398 (1621).
c) i sådana uttr. som göra ngt med (l. icke utan) (skam och) nesa o. d.
α) (numera bl. mera tillf.) (vara tvungen att) göra ngt på sådant sätt att det medför missaktning l. förakt (för den handlande). Endoch Han .. medh stor Skepsflotte kom in för Engeland, thet til at eröffra .. moste han likwäl, icke vtan stor skadha, nesa och åtlöye wijka ther ifrån. L. Paulinus Gothus MonTurb. 209 (1629). Fienden måste med nesa upphäfva belægringen. Murberg FörslSAOB (1793).
β) göra ngt på sådant sätt att det medför missaktning l. förakt för den mot vilken handlingen är riktad; numera bl. (mera tillf.) i uttr. med verbet i pass. (Apostlarna ha) låtit ilgerningzmännerna uthstå plicht, och medh neesa och blygd banlyst och afsyndrat them ifrå Christi församblingz gemenskap. KOF II. 1: 183 (1659). Jättestyrkan af dess (dvs. österns) throner / Bröts med nesa mot de frias strand. Tegnér (WB) 1: 148 (1805). Oscar II I. 2: 209 (1859, 1886).
d) (†) i uttr. komma på l. i skamfall och nesa o. d., komma på fall o. draga över sig skam l. vanära o. d.; stå i blygd och nesa, befinna sig i tillstånd av förnedring o. skam. (Gm att uppskjuta sina barns giftermål) kommer man .. wppenbara lasther och skam till wägha, såå att wngha personer komma på skamfall och Neso. LPetri Œc. 50 (1559). Phrygius Brudepr. C 6 a (1604: komma .. j). Lillienstedt Vitt. 255 (c. 1680: stå).
e) om skam l. nesa betraktad ss. (ngt som bör l. skall utplånas liksom) en fläck: skamfläck. Eurén Kotzebue Cora 85 (1794). Du (dvs. kronprinsen Karl August) skall plåna ut Ditt Sveas nesa. Tegnér (WB) 2: 35 (1810). Östergren (1933). jfr (†): Andelige Prelater skole effter vndfången Wijgsl icke hafwa Vmgänge medh sijne Hustrur, på thet ingen Neesa skal hängia widh thet andelige Ståndet. Schroderus Os. 2: 365 (1635).
f) (†) i utvidgad anv., i uttr. göra ngn till nesa, låta ngn komma på skam. Gör (o, Gud) them (dvs. de orättfärdiga) til nesa. Lybecker 213 (c. 1715).
2) omständighet l. handling l. händelse o. d. som innebär l. medför skam l. vanära l. förödmjukelse (för ngn); förr äv. i uttr. nesa sker l. händer ngn o. d. Wore thet honom (dvs. Jesus) een stor neesa at wij skulle seya honom haffua noghet thet stichtat .. som oss icke skulle göras behooff til wor siel saligheet. OPetri Ors. B 3 b (1531). Prytz OS E 3 a (1620: hända). Förbannad vare den .. / Som gläds när Landsmän sorg och någon nesa sker. Hiärne Endr. C 1 a (1740). Det är ej nesa att för Sigurd stupa. Stagnelius (SVS) 4: 34 (c. 1815). Nesan att få smörj. Hellström Storm 220 (1935). jfr (†): Ärlig nesa det är för dygd skul mista sit hufvud. Nicander GSann. 94 (1767). — särsk. (numera bl. tillf., i vitter stil) (ngts) egenskap att medföra skam l. vanära; äv.: vad man måste blygas över (hos ngt), (ngts) svaghet(er); förr äv. konkretare: sak l. företeelse som man måste blygas för. Månge, som hafwa antagit och trodt then Christeliga Religionen, hafwa likwist hållet korset för nesa och blygd. Spegel Pass. 23 (c. 1680). Bojans nesa. Tegnér (WB) 2: 88 (1812). Nesan af .. (hetärens) yrke. Rydberg Ath. 419 (1876). Hur våldsamt .. (Strindberg) än misshandlat kärleken, .. blottat all dess skam och nesa, .. så (osv.). Fröding Eftersk. 2: 125 (1894, 1910).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content