SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NIECE niä4s l. njä4s (niés Dalin), f.; best. niecen; pl. niecer.
Ordformer
(äv. skrivet nièce. niece (-iè-) 1792 osv. nies 18531911. niäs 18891911. njäs 1889)
Etymologi
[av fr. nièce, av vulgärlat. neptia, av lat. neptis, eg.: sondotter, dotterdotter, avledn. av lat. nepos (gen. -pōtis); jfr NEPOT, NEVÖ]
(i fråga om sv. förh. numera bl. i vissa kretsar) (ngns) brorsdotter l. systerdotter. SP 1792, nr 144, s. 1. Bergman HNådT 202 (1910). SDS 1935, nr 137, s. 6.
Spoiler title
Spoiler content