NIFFEL nif4el l. 32, r. l. m.; best. -n; pl. nifflar.
Etymologi
[sv. dial. (Värml.) niffel; av ovisst urspr.]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) visst slags säck l. ränsel att bära på ryggen. De s. k. ”nifflarne”. Säcken förfärdigas af hopsydda, stundom oberedda kalfskinn med håret på. Schröder Skid. 31(1900).
SAOB
