SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NIFSA, v. -ade.
Etymologi
[sv. dial. (Västerb., Finl.) nifsa, nappa åt sig i en hast, snatta; jfr nor. dial. nipsa, fingra på ngt; s-avledn. till ett v. motsv. nor. dial. nipa]
(†)
1) nafsa, snappa. SöndN 1862, nr 19, s. 2.
2) med avs. på växt: hugga av toppen på (växt). Salander Gårdzf. 47 (1731).
Spoiler title
Spoiler content