publicerad: 1947
NIM nim4, adj. nimme, nimma; nimmare ((†) superl. nemäst G1R 6: 389 (1529: Thet .. nemäste)). adv. -T; förr äv. NIMMER, adj.; n. -t.
Ordformer
(nem 1529—1688. nemmar, m. sg. 1697. nim (nimm) 1707 (: tungnimt)—1943. nimmer, m. 1712. nimmert, n. c. 1690—1693. näm 1719 (: frostnäm)—1720 (: frostnäm). -nämd(h) c. 1650 (: frust nämdh) —1893 (: frostnämd))
Etymologi
[jfr fsv. nämber, sv. dial. nimm, nemm, nämm, d. nem, nor. dial. næm, isl. nǽmr; vbaladj. till NIMMA (fsv. nima, isl. nema); formen -nämd uppkommen gm anslutning till p. adj. på -d]
1) (†) som har lätt för att inhämta kunskaper l. färdigheter, läraktig; som har lätt för att fatta, som har ett klart förstånd; äv.: som har lätt för att utföra ngt. Rosenfeldt Vitt. 235 (c. 1690). Reglor .., som .. aff hwardt och ett Medell-Måttigt nimmert Subjecto begrijpelige wara kunna. Rosenfeldt Nav. b 1 a (1693). När Barn äro nyss födde, lägges en bok under deras hufvud, at de må bli nimme at läsa. Fernow Värmel. 255 (1773). Hvad inskriptionen (på gravstenen) angår som ännu ej behöfves på flere månader så skola vi gemensamt tänka derpå. Jag tänker vi bli nog nimma när det gäller. Tegnér (WB) 7: 543 (1835). — jfr TUNG-NIM.
2) (†) skicklig, duglig, duktig. Att wij kunne fåå een nem cappelan, att wij således kunnom fåå wår Gudztienst i rättan tijdh. VDAkt. 1688, nr 2016.
3) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat); i uttr. vara nim på l. i fingrarna, ha gott handlag. Den som skall utföra det konststycket (att filea skarpsill) måste vara mycket nim på fingrarna. Arbetet 1943, nr 43, s. 4.
4) som lätt angripes av ngt, mottaglig.
a) i ssgn FROST-NIM.
b) (†) om person: som lätt låter påvärka sig, ombytlig. Han är rätt så nemmar, dän ena timman talar han så och dän andra annars. (Stenbock o.) Oxenstierna Brefv. 1: 240 (1697).
5) (†) lätt (att utföra), icke svår. Thet snaraste och nemäste ath ophögie eder nådis rycthe tiil gode igenn, wore att först tiilbörlige straffa them eder nåde thetta lutterij på förth haffue. G1R 6: 389 (1529).
Ssg: (3) NIM-HÄNT, p. adj. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) som har gott handlag. FoF 1921, s. 81.
Spoiler title
Spoiler content