publicerad: 1947
NOBEL nå4bel, adj. -ble, -bla ((†) nobel, pl., Schück VittA 2: 353 (i handl. fr. 1667)); -blare ((†) nobelst, superl. Stiernman Com. 2: 670 (1651); noblest, superl. RP 11: 399 (1646)); adv. -T.
Ordformer
(nobel 1621 (i bet. 2 slutet), 1640 osv. noble 1658 (: noblet, n.)—1791)
Etymologi
[jfr dan. o. t. nobel; av fr. noble (l. t. nobel), av ffr. noble, av lat. nobilis, känd, berömd, förnäm, till (g)noscere, känna, veta. — Jfr FÖRNOBLA, IGNOBEL, IGNORERA, NOBEL, sbst., NOBLESS]
1) som tillhör l. har avseende på adel, adlig, adels-; ss. första led i ssgr.
2) om person (l. ngns karaktär o. d.): ädel, förnäm; högsint; högsinnad; fin; äv. i utvidgad anv., om ngns ord, handlingar o. d. RP 8: 491 (1641). Den som rätt Ädel är, och nobel vthaff Sinne. Achrelius Mor. C 2 a (c. 1690). Han (hoppades) i detta mål kunna appellera till Kongl. Maj:ts egna nobla sentiments. AdP 1789, s. 79. (Han) var nobel nog att afstå från alla förebråelser. Tavaststjerna Inföd. 243 (1887). Att han drifvits (till brytning av förlovningen) af de noblaste bevekelsegrunder. Herrlin Snille 101 (1903). (N. N.) efterlemnar minnet af en gedigen och nobel person. PT 1912, nr 30, s. 2. Hedberg Räkn. 291 (1932). — särsk. substantiverat, ss. egennamn (binamn) använt om lejonet i djursagan Reyncke Fosz. Leyonet warder kallat Nobel. Forsius Fosz A 5 b (1621; nt. orig.: Nobel; Weigere: Nobil).
3) om sak.
a) (†) av god kvalitet; värdefull; utmärkt. RP 10: 430 (1644; om koppar). Aldenstundh Hans Kongl. May:t icke anstår låta een sådan nobel wahra (som tjära) råka i wanwyrdan. Stiernman Com. 3: 161 (1663). HC11H 13: 79 (1697). särsk. om landområde o. d.: värdefull; betydelsefull, viktig. Den Noble och aff Gudh wälsignade Provincien Wästergiöthlandh. LReg. 238 (1648). The Nobelste .. Strömmar, som löpa igenom Swerige och thesz vnderliggiande Provincier. Stiernman Com. 2: 670 (1651).
b) ädel, stilfull; förnäm, förnämlig; äv.: elegant, ”flott”; förr äv. i uttr. nobel av ngt, nobel i anseende till ngt. På ded .. itt så nobelt huus af architectur och situation (som Riddarhuset) af medellösheet icke må plötzligen förfalla. RARP 9: 472 (1664). ”Det är nobelt” — sa' pigan om klädningstyget. Holmström Sa' han 12 (1876). Nobla och stilrena korintiska pilastrar. 3SAH 5: 150 (1890). Prägeln av nobel intimitet och förfinad smak jämsides med originellt konstnärskap. Pan 1928, s. 120. En stor donation i gammal nobel göteborgsstil. OoB 1936, s. 40.
-MAN, m. adelsman. (De introducerade adelsmännen lovade att) Alletid sigh comportera (dvs. uppföra sig) hereffter som Nobel och Adelssmän. RARP 3: 16 (1638). Därs. 133 (1640).
Spoiler title
Spoiler content