[jfr sv. dial. nocka ihop, sammanfoga (bjälkar o. d.), d. nokke, nor. dial. nokka; avledn. av NOCK, sbst.]
1) (i vissa trakter) till NOCK, sbst. 5:göra en inskärning l. fals i (en bjälke o. d.); i p. pf. äv. i adjektivisk anv.: försedd med fals. VRP 1686, s. 277.PH 1: 178(1720). Nockade timmerstockar. TurÅ 1910, s. 368.— särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret: fals, inskärning, ”nock” (se NOCK, sbst. 5). (Eftersom) alla nockningarna i de uppresta väggstockarne (i kapellet) vore förruttnade. KyrkohÅ 1933, s. 130(1774).
2) (numera i sht hemslöjd.) till NOCK, sbst. 6:förse (vävt l. stickat plagg) med inknuten nock; förr äv.: rugga upp ytan på (ett tyg l. plagg); i p. pf. äv. i adjektivisk anv. Sylwan Ryor 33(i handl. fr. 1701). 1 .. Röÿa nockad å begge sidor. BoupptRasbo 1744.Kvinnfolken (i Tyrolen) bruka stora, nockade yllemössor. MoB 5: 10 (1783). Nocka mössor, tröjor, strumpor, vantar. Murberg FörslSAOB(1793). Det är här (i Bälinge socken) .. de praktfulla ”ryorna” ännu någon gång ”nockas”. TurÅ 1915, s. 77.Rig 1932, s. 46.— särsk. ss. vbalsbst. -ning, konkret: nock (se NOCK, sbst. 6). Nockningen är borrtnött. Murberg FörslSAOB(1793).
Särsk. förb.: NOCKA IHOP10 04, äv. HOP4 l. TILLHOPA040 l. 032. (i vissa trakter) till 1: foga ihop (stockar) medelst tapp(ar) som inpassas i motsvarande fördjupning(ar); äv. med obj. betecknande byggnad: bygga gm att på dylikt sätt sammanfoga stockarna. Lindfors(1824). —
NOCKA IN10 4. till 1: (i vissa trakter) driva in (ändan av en stock o. d.) i en fals. Linné Sk. 300(1751).
Avledn.: NOCKERSKA, f. (†) till 2: kvinna som yrkesmässigt ruggade upp stickade l. vävda plagg. (Vid tröj- o. strumpväveriet i Gävle) arbetade .. 4 Nåckerskor. SvSaml. 1: 6(1756).
SAOB
