SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NOLL nol4, förr äv. NULL, (numera bl. oböjl.) adj. (o. pron.) ((†) ss. adj. n. sg. nult, RARP 8: 142 (1660), Adlerbeth Ant. 1: 240 (c. 1792); pl. nulle, AktsamlKungsådreinst. 118 (1675), RARP 15: 200 (1686)).
Ordformer
(noll 1738 osv. nul 1660 (: nult, n. sg.), 1669c. 1792 (: nult, n. sg.). null 16381906)
Etymologi
[jfr d., holl. (o. mnl.) nul, t. o. eng. null, fr. nul, it. nullo; av lat. nullus, ingen, oduglig, värdelös, av ne, icke (se NEUTRUM), o. ullus, någon, avledn. av ett ieur. oino- (se EN, räkneord); tidigt anslutet till NOLL, sbst.2, o. NOLL, räkneord. — Jfr ANNULLERA, NULLITET]
A. ss. adj., angivande en kvalitet.
1) (†) som icke har ngt värde l. ngn betydelse; värdelös; betydelselös; som icke har ngn rättskraft l. giltighet, ogiltig; äv. i uttr. null och nichtig. Då vore denne obligation ipso facto null och okrafftigh. RP 7: 151 (1638). Hennes May:tz (dvs. Kristinas) Protestations Skrift .. är .. ogrundat, aldeles vthan skähl, och altså i sig sielf null. Stiernman Riksd. 1371 (1660). RARP 8: 152 (1660: null och nichtig). Jag bestrider .. (hans) egenskap att hafva varit mina principalers förmyndare. Hans påskrift (på deras faders testamente) är alltså null. Almqvist AmH 1: 174 (1840). — särsk.
a) i uttr. (vara l. förklara ngt för o. d.) noll och av intet värde, (vara l. förklara ngt vara osv.) utan giltighet l. (rättsligt) värde; förklara (l. deklarera) ngt för noll (och ogiltigt), förklara ngt ogiltigt. Schmedeman Just. 425 (1664). Ächtenskapet declareres för null och ogiltigt. HärnösDP 1693, s. 31. Det vore .. ett godt medel att komma ifrån .. anmärkningar, om nemligen Visitationen der de gjordes förklarades för noll. Tegnér (WB) 7: 72 (1831). (Vissa lagar) förklarades .. vara noll och af intet värde. Rydqvist StatsekonBetr. 69 (1865).
b) förintad, tillintetgjord. Det är det vackraste rike i världen, som nu är förstördt och nult i Europa. Adlerbeth Ant. 1: 192 (c. 1792; om Frankrike).
B. i anv. som närma sig ett indefinit pronomens: ingen l. ingenting; utan bestämd avgränsning från o. numera bl. med anslutning till NOLL, räkneord.
2) [jfr motsv. anv. i holl.; utvecklat ur 1 a] i adjektivisk anv.
a) attributivt; i uttr. (vara o. d.) av noll och intet värde, i sht förr äv. av noll och ingen kraft, vara alldeles värdelös resp. kraftlös l. ogiltig. ÅgerupArk. Brev 19/9 1713 (: af null och ingen krafft). (Frihetsbrevet) förklarades .. vara av noll och intet värde. Grimberg VärldH 7: 93 (1936).
b) (mera tillf.) i predikativ ställning: (absolut) ingen l. (helt) obefintlig o. d.; äv. i uttr. noll och ingen; jfr INGEN 2. Vårfloden blef .. noll och ingen. TurÅ 1892, s. 107. Här längtar folk gemenligen efter verkligt sällskap. Flirten är nästan noll. Mattsson Resebr. 157 (1910, 1915).
3) i substantivisk anv. i neutr. sg.: intet, ingenting; särsk. (o. numera företrädesvis) i uttr. noll och intet (värd), absolut ingenting (värd); förr äv. gå för noll, gå till spillo. Kongl: Præsenter .. wärderas hoos Rysserne allenast effter wichten och materien, men konsten och arbetet derpå, æstimera de för nul och intet. Barckhusen Cotossichin 73 (1669). Ditt (dvs. Sveriges) Blod har (i krig) gått för Null. Dalin Arg. 2: nr 1, s. 6 (1733; uppl. 1754: har runnit bort). Gick på posten, der noll fanns. Topelius Dagb. 1: 34 (1833). (Sådana) förhållanden uppstå, i hvilka mannen skulle bli sämre än noll, om han ej har sin egen vilja. Carlén Köpm. 2: 269 (1860). (Han) förklarade, att alla dylika bestämmelser voro noll och intet värda. Grimberg VärldH 9: 557 (1940). — särsk.
a) (†) i sht filos. pregnant, om det l. ngt som saknar realitet l. som icke existerar; äv. i uttr. det logiska noll, om ngt som ur logisk synpunkt icke kan existera; jfr INGEN 4 d. Engång skal ditt (dvs. pänningens) stofft wid sidsta elden bäfwa, / Och i sitt första Null och inte få sin graf. Granatenflycht Penn. 17 (1698). Jean Paul förklarar det löjliga för ett minimum .. och har såvida rätt .., som all orimlighet verkeligen är ett intellectuelt minimum, det logiska noll. Tegnér FilosEstetSkr. 319 (1808). Geijer I. 5: 345 (1821). jfr: Det är den skilnaden emellan humor och förståndskomik att den förra förintar för att conservera, .. då den sednare deremot aldrig hinner till annat resultat än det abstrakta null. SKN 1842, s. 6.
b) (numera knappast br.) i utvidgad anv., om ngt obetydligt l. värdelöst l. betydelselöst l. tomt o. d.; intet (se INGEN 4 e), ingenting (se d. o. c); förr äv. föregånget av obest. art. l. determ. pron.; ofta svårt att skilja från NOLL, sbst.2 1 e. Så kan ett flychtigt Noll sin Rätt på Osz föröfwa. Wexionius Sinn. 3: G 3 a (1684; om tiden). Det Null, som hos oss kallas ähra. Dalin Arg. 1: nr 11, s. 7 (1733). Pojkar stå i sorg försjunkna: / ”Utan is är vintern noll!” Sehlstedt 3: 141 (1867). Anordningen (på tavlan) var teatralisk, innehållet noll. Ljunggren Resa 270 (1871); jfr 2 b. särsk. (†) om person l. varelse o. d. som betraktas l. betraktar sig ss. ett intet (i jämförelse med en annan); jfr NOLLA, sbst.2 1 e α. Du (o, Gud) strax mitt slätta Noll, min Wägh och Wandel sågh / När iagh än oberedd (dvs. ännu icke formad) i dhet fördolda lågh. Wexionius Sinn. 3: F 4 b (1684). Visserligen är jag ett noll emot Schiller; men (osv.). Atterbom (1842) i 3SAH XXXVII. 2: 110.
c) i uttr. kamma noll, se KAMMA, v. 1 a ε.
Spoiler title