publicerad: 1947
NONIE nω4nie, förr äv. NONIUS, r. l. m.; best. nonien; pl. nonier; förr äv. NONIER, r. l. m.; pl. =.
Ordformer
(nonie 1839 osv. nonien, sg. best. 1839 osv. nonier, sg. 1885—1889. nonier, pl. 1819 osv. nonius 1839—1893)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. nonius; efter namnet på den portugisiske astronomen P. Nunes (1492—1577), som konstruerat en liknande apparat]
(i fackspr.) av fransmannen P. Vernier (1580—1637) uppfunnet instrument för noggrann avläsning av en (rak l. cirkelformig) skala, bestående av en utefter huvudskalan rörlig mindre skala med en sådan indelning att ett visst antal (t. ex. tio) delar på denna i längd motsvarar samma antal delar på huvudskalan, minskat (l. ökat) med ett (t. ex. nio resp. elva); jfr VERNIER. VetAH 1819, s. 10. Ju längre nonien är, .. desto finare afläsning kan man .. göra. Fock 1Fys. 10 (1853). Hägg PraktNav. 47 (1900). Bergstrand Astr. 141 (1925).
Ssgr (i fackspr.): A: NONIE-AVLÄSNING~020. avläsning av ett mått (en längd l. en vinkel o. d.) med hjälp av nonie; äv. konkret, om det avlästa måttet (längden osv.). Lindhagen Astr. 98 (1858; konkret). —
B (†): NONIUS-GRADERING, -INDELNING, se A.
Spoiler title
Spoiler content