[av fr. numéraire, nummer-, räkne-; jfr mlat. numerarius, adj., pänning-; jfr lat. numerarius, sbst. (se NUMERÄR, sbst.); ytterst till lat. numerus (se NUMERUS)]
i sht bankv. o. ekon.
1) (†) som har avseende på (reda) pänningar; monetär, pänning-; särsk. i uttr. numerärt belopp l. värde, om belopp l. storlek (av pris l. lån o. d.) resp. värde uttryckt i pänningar; ss. adv. äv.: med avs. på storleken (av summan o. d.), till beloppet. AdP 1800, s. 541 (: sit numeraira värde).Den nya hastiga tillväxten af den numerära rikedomen uppjagade alla pris till en omåttlig högd. LBÄ 44—50: 124(1801). Återbetalning af samma numeraira belopp som lånet utgjorde. SPF 1811, s. 175. Numerairt bestämdt rörelsekapital. PrestP 1828—30, 7: 29.Ekbohrn(1904). — särsk. om värde hos mynt l. värdepapper o. d.: som angives av åsatta siffror o. d., nominell; jfr NUMERÄR, sbst. 1 b.Då kredit-myntets verkeliga och numerära värden ännu voro alldeles lika. LBÄ 27—28: 80(1799). Därs. 33—35: 117(1800).
2) (föga br.) som har avseende på siffror l. tal, siffermässig; äv. mat. o. naturv. numerisk, räkne-. Jag sträfvar ännu med svafvelkisen, hvarpå jag ej fått något rätt redigt numerärt resultat. Berzelius Brev 9: 84(1813). Numerärt sett är kommunalskatten i Stockholm låg. SvD(A) 1930, nr 88, s. 4(jfr 1).
3) som har avseende på antal l. numerär; särsk. i fråga om medlemsantal, personal- l. manskapsstyrka o. d. Numerär styrka. Numerär underlägsenhet. Numerärt överlägsen. KrigVAH 1810, s. 123. Han .. förutspådde liberalismens numerära tillbakagång. Siwertz JoDr. 165(1928).
