SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NYGIRIG ny3~ji2rig, i vissa trakter äv. ~jir2-, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(-ig 16891926. -ug 17311779 (: nygirughet))
Etymologi
[jfr ä. d. nygierig, d. nysgerrig; efter t. neugierig; jfr holl. nieuwsgierig, ä. t. neusgierig; av NY, adj. (se d. o. 1), o. GIRIG (se d. o. 1)]
1) (†) = NYFIKEN 1. Roman Holbg 168 (1746). (Snoilsky) är gången .. till det tystnadens land, .. som icke svarar på de lefvandes ångestfulla eller nygiriga frågor. Rudin SnoilskBår 3 (1903). — särsk. i förb. med att o. inf. av verb med bet. ’få kännedom om' o. d.; jfr NYFIKEN 1 b. Landell Bligh 114 (1795). Alla voro högst nygiriga att se, huru hertigen skulle behandla (fångarna). Fryxell Ber. 4: 318 (1830).
2) (numera bl. ngn gg tillf.) vetgirig; intresserad; jfr NYFIKEN 5. VetAH 1741, s. 241. Här öpnades för Kalmeters nygirigga upmärksamhet et fält, som var svarande emot hans håg. Berch ÅmVetA 1752, s. 8. Italien var ursprungligen det yttersta och mest efterlängtade målet för den nygirige ynglingens färd. 2SAH 58: 159 (1882). Den gröne och nygirige Leipzigstudenten (Goethe). Johanson SpeglL 37 (1926).
3) (†) som eftersträvar l. är benägen att införa nyheter l. förändringar; jfr NYFIKEN 6. Hiärne 2Anl. Förord (1702). Sedan hans Vyrdighet Epiphanes nyligen tagit sig en Snufva, skulle han försvara vår Lähra emot de Nygiruga (dvs. sekteristerna). Dalin Arg. 2: nr 9, s. 4 (1734). Flera företag, dem en nygirig tid börjar, äro af tvetydig halt, åtminstone af osäker varaktighet. Wingård 2: 297 (1841).
4) (†) övergående i bet.: som handlar otillbörligt; jfr NYFIKEN 7. Schück BibliogrAnt. 51 (i handl. fr. 1689).
Avledn.: NYGIRIGHET, r. l. f.
1) (†) till 1, = nyfikenhet 1. Landell Bligh 194 (1795). De stora granna bokstäverna i tidningarnas julannonser väckte hans nygirighet. HågkLivsintr. 1: 40 (1921). särsk. till 1 slutet, i förb. med att o. inf. VetAH 1746, s. 119. Fischerström 1: 558 (1779).
2) (ngn gg tillf.) till 2: vetgirighet; intresse. Men hvar skall jag få äller taga nog örter att fylla min K. Br. nygirighet med. Linné Bref I. 4: 227 (1753). Hedin Tal 1: 456 (1883). HT 1890, s. 78.
3) (†) till 3, = nyfikenhet 3. Theras lättsinnighet, som upäggiade af en fåfäng nygirighets ära, hängia sig til nya secter. Block MotalaStr. Föret. 5 (1708). Fryxell Ber. 9: 110 (1841).
Spoiler title
Spoiler content