SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYLIG ny3lig2, adj. -are (†, OxBr. 10: 89 (1626), Porthan 5: 375 (1797)); superl. (†) -ast (HärnösDP 1661, s. 58, 2RA 1: 397 (1723)); -st (Bergv. 1: 297 (1679), VDAkt. 1717, nr 233).
Etymologi
[jfr d. nylig, isl. nýligr, nuvarande, ny, färsk, t. neulich; liksom i dan. o. t. nybildning till motsv. adverbformer (se NYLIGEN)]
ss. bestämning till ord betecknande tid l. skeende l. (resultat l. utförare av) handling o. d.: nyligen gången l. inträffad l. tilländalupen l. försiggången l. avslutad l. värksam o. d.; särsk. om underrättelse l. brev o. d.: nyligen skriven l. känd l. erhållen, färsk, ny, sen; äv. i uttr. för nyligast, helt nyligen; i komparativ o. superlativ äv. utan direkt jämförelse; numera bl. (mera tillf.) i positiv ss. attribut. Schroderus Liv. 458 (1626). The nyligare Skribenter, som (osv.). Dens. Os. 1: 316 (1635). (Han) föregif(ve)r sigh genom nyligaste booflyttningh wara kommin uthi skuldh nogh. HärnösDP 1661, s. 58. Emädan .. (Stiernhielms) Lefwerne är så nyligt, .. wil iag medh hans wijdare omtaal afstå. Columbus BiblW P 3 a (1674). Wi hafwe Eder .. skrifwelse .. med nyligste Posten bekommit. Bergv. 1: 297 (1679). K. Brors nyligste bref. Bark Bref 1: 122 (1703). VDAkt. 1717, nr 233 (: för nyligst). Så väl i gamla som nu nyligare tjder. Broman Glys. 1: 284 (c. 1730). Ett under nylig pressdiskussion gjort påstående, att (osv.). HågkLivsintr. 5: 165 (1924). Vindmätaren visade på 30 sekundmeter; ett sådant utslag hade den inte gjort på nyliga dar. UNT 1943, nr 79, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content