SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NYLÄNDSK ny3~län2sk, i särskilt vårdat uttal äv. ~län2dsk, stundom äv. 4~1, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-ländsk 1747 osv. -länsk (-lensk) 15551740)
Etymologi
[y. fsv. nyländsker (HdlHelgLekGille 2—4: 65); avledn. av landskapsnamnet NYLAND; jfr -LÄNDSK]
som tillhör l. härstammar från l. avser Nyland l. dess befolkning. Then .. nylenske skäregårdh. G1R 25: 387 (1555). 237 man af Nyländska Cavalleriet. Nordberg C12 1: 659 (1740). Nyländsk syntax. Lundström (1939; i boktitel).
Avledn.: NYLÄNDSKA, i bet. 1 f., i bet. 2 r. l. f.
1) nyländsk kvinna. Murberg FörslSAOB (1793).
2) (svenskt) språk, i sht folkmål, som talas i Nyland; nylandsmål. ASScF 2: 1079 (1847).
Spoiler title
Spoiler content