SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYPA ny3pa2, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er Roberg Beynon 211 (1697), Knorring Torp. 2: 5 (1843)); förr äv. NYPE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Warg 25 (1755), Rosenstein Husapot. 16 (1765)).
Ordformer
(njup- (-iu-) 1593 (: Liuss Niupa), 1664—1872. nyp- 1706 (: nÿpor) osv. -a 1593 (: Liuss Niupa), 1664 osv. -e 1755 (: niupar, pl.) —1765)
Etymologi
[jfr sv. dial. niopa, njupa, nypa, f., fingernypa, nor. nype, f., fingernypa; till NYPA, v.]
1) om märke (blånad) som uppkommit gm nypning; i ssgn DÖD-NYPA.
2) (ngt vard.) om det grepp som bildas, då ena handens tumme sättes emot en l. flera av de övriga fingrarna (i sht mot pek- o. långfingrarna); ofta (ngt vard.) övergående dels i bet.: (ena handens) fingrar, dels i bet.: hand. (Vid förlossningen bör) man .. låta en medhjelpare fatta .. (navelsträngen) med nyporna på 2 ställen. Cederschiöld QvSlägtl. 2: 263 (1837). Hon (hade) .. tagit kotlettbenet i nypan och omsorgsfullt gnagt af det. Alving FrkVästerv. 31 (1908). Grosshandlaren .. knäppte med nyporna. Ullman FlickÄra 151 (1909). Alla höllo de sina .. kort hårt i nypan. Nordström Amer. 9 (1923). (Gossen) var .. fruktad av sina kamrater på grund av sina hårda nypor. Hammenhög PoB 523 (1931).
3) så stor mängd (av ngt, i sht ngt pulverformigt) som på en gg kan tagas o. fasthållas mellan tummen o. en l. flera av de övriga fingrarna (i sht pek- o. långfingrarna); äv. allmännare: liten mängd, ngt litet, en smula; äv. bildl. Gå ut och få sig en nypa frisk luft. (Det bör tas) med en nypa salt, med viss kritik l. skepsis, med en smula sunt förstånd, ej efter orden [jfr lat. cum grano salis]. En niupa Miöl. Salé 21 (1664). I förleden Våras satte jag några Hafrekorn i mager mull, med en god niupa brunnen Gödsel til hvart korn, ock de mådde väl. VetAH 1740, s. 480. En niupa snus. Serenius (1741). (På Kolmården finnas) granar överallt, där de ha funnit en nypa jord att växa i. Lagerlöf Holg. 2: 2 (1907). En liten nypa enfald var nog också för handen. Hedberg Räkn. 21 (1932). — jfr FINGER-, MJÖL-NYPA.
4) om redskap.
a) om redskap varmed ngt fasthålles gm knipning; ss. senare led i ssgr l. elliptiskt för dyl. Ett litet Skruf Stää med 2 nÿpor. BoupptRasbo 1706. Hammar (1936). jfr KLÄD-, TVÄTT-NYPA.
b) (förr) om ljussax (jfr KNIPA, sbst.3, NÄPA); i ssgn LJUS-NYPA; jfr: 2 st. Lius Niupor. BoupptSthm 11/9 1667.
Ssgr (till 3; mera tillf.): NYP-TALS, adv. i nypor, en nypa i sänder. Fischerström 3: 412 (1787). —
-VIS, adv. (nyp- 1830. nype- 1733) = -tals. Egerin Kokb. 229 (1733). (Tall-)fröen släppas nypvis i hvarje öppet spår. Ström Skogsh. 280 (1830).
Spoiler title
Spoiler content