SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NYSTAGMUS nystag4mus, r.; i best. anv. utan slutartikel.
Etymologi
[jfr t., eng., fr. o. nylat. nystagmus; av gr. νυσταγμός, nickande med huvudet (på grund av trötthet)]
med. abnormitet hos ögat (l. vanl. båda ögonen) bestående i ofrivilliga hastiga (ofta upprepade) fram- o. återgående rörelser av ögongloben, ögondarrning. Nygren Ögonl. 120 (1859). Wirgin Häls. 2: 241 (1931).
Spoiler title
Spoiler content