publicerad: 1947
NYTTIGHET nyt3ig~he2t, r. l. f.; best. -en; pl. (numera bl. i bet. 4) -er.
Etymologi
1) förhållande(t) l. egenskap(en) att vara nyttig.
a) (†) till NYTTIG 1 a; äv. konkretare: nyttig egenskap; särsk.: förmåga att göra nytta, arbetsförmåga, kapacitet. Såsom wij nu Hans F. N. S. qualitetter och nyttighetter .. hafwa hört vpräcknas. Gustaf II Adolf 99 (1622). At Präst-Syslor med minsta lönen altid skulle beklädas af Prästmän med liten nyttighet. Wallquist EcclSaml. 1—4: 309 (1790).
b) till NYTTIG 1 b; förr äv. konkretare i pl.: nyttiga egenskaper. RelCur. 264 (1682). Humblegårdar och Trägårdar, hvilka .. måste aftagas (dvs. uppmätas) och til deras nyttigheter beskrifvas. ILandtmät. 1725, s. B 2 a. Den större nyttigheten af ett organ är icke alltid detsamma som dess större fullkomlighet. Rein Psyk. 2: 61 (1891). På alla områden gör sig (under frihetstiden) hänsynen till nyttigheten gällande. SvFolket 6: 229 (1938).
2) (†) nytta, gagn; fördel; stundom övergående i bet.: nyttig följd l. lärdom o. d. (som följer av ngt). KyrkohÅ 1931, s. 224 (1540). Warder ock af desse (gm freden i Stolbova erhållna) land rijksens dretsel mächtig nyttigheet hafwandes. Gustaf II Adolf 184 (1617). The Nyttigheter, som fölia aff Gvdz Fruchtan. Botvidi 3Pred. 48 (1621, 1627). Historiers Nyttigheter äro större och flere, än medh fåå ord vttales kan. L. Paulinus Gothus MonPac. 208 (1628). The stora nyttigheter man vthaf åderlåtande hafwa kan. IErici Colerus 1: 122 (c. 1645). At Casseuren icke .. något inkommit Mynt til sin egen nyttighet förbyter och förwäxlar. Stiernman Com. 3: 677 (1668). En nyttig bok, som hafver en obeskrifvelig nyttighet med sig. Swedberg Lefv. 448 (1729). Hvad nyttigheter bränvinet skall kunna tillskynda enskylte hushållare. 2RARP 16: 543 (1747).
3) (†) förmån; privilegium; äv.: löneförmån. Hagström Herdam. 2: 299 (cit. fr. 1627). (En till England sänd delegation) som .. för Riksens rätt och nyttigheter waka skulle. HC11H 14: 108 (1668). Dhe fördehlar och nÿttigheeter som .. (komministerns) Antecessor innehafft och besuttit hafwer. VDAkt. 1677, nr 267. Därs. 1692, nr 211.
4) om ngt konkret varav ägaren (förbrukaren) har (ekonomisk) nytta; nyttig sak; nyttigt föremål; numera särsk. nat.-ekon. om de yttre medel (ofta med inbegrepp av tjänster) som fordras för tillfredsställande av mänskliga behov. G1R 29: 542 (1560). Att Cronon kan med flere hemman, fiskerij och andre nyttigheeter förbettrett blifwe. HSH 39: 263 (1607). Att Adelen .. må byggia Hambrer (dvs. hamrar) Qwarner och andra nyttigheter på sine Ägor. RARP 3: 28 (1638). (Nådårsänkan) vill bortföra och upöda alla gårdzens nÿttigheeter, wed (,) höö, halm .. etc. VDAkt. 1699, nr 141. Allahanda nyttigheter, såsom möbler, plogar, pannor. Polyfem II. 12: 1 (1810). Handel är ett yrkesmässigt uppköp och försäljning af nyttigheter. EkonS 2: 417 (1899). A. Smith hänförde till lyxföremål alla nyttigheter, som kunde umbäras. 2NF 17: 138 (1912). Cassel TeorSocEkon. 41 (1934).
5) (mera tillf.) om nyttig kunskap l. konstfärdighet; jfr 2. Bureus KonStyr. A 3 b (1630; om skrivkonsten). Följden af alla hans bemödanden att få lära ut nyttigheter blef den, att han fick öknamnet doktor allvetande. Strindberg Hafsb. 76 (1890).
6) (†) nyttig användning; nyttig funktion. Näsan är .. aff Naturen till många Nyttigheeter förordnat. Lindh Huuszapot. 48 (1675). (Man) måtte .. icke .. förundra, at jag ej straxt vet alla de nyttigheter, som de krokuga Linier hafva i Mechaniquen. VetAH 1742, s. 116. Lind (1749; under nutzbarkeit).
Ssgr (i allm. till 1 b; i sht i fackspr.): NYTTIGHETS-ARBETE~020. arbete som avser framställning av nyttoföremål; äv. konkret, om nyttoföremål. AnvQvinlHandarbFrämj. 1 (1879). SvSlöjdFT 1905, nr 1, s. 34. —
(1, 2) -LÄRA, r. l. f. filos. sedelära enl. vilken nyttan är det högsta goda; nyttomoral; utilism. Claëson 1: 80 (1857). Rydberg FilosFörel. 1: 342 (1876). (Geijer o. Tegnér) afskydde 1700-talets krassa nyttighetsläror. SD(L) 1901, nr 250, s. 2. —
(1, 2) -MORAL. filos. nyttomoral. Rydberg FilosFörel. 4: 52 (1878). Gustaf (III) var djupt inne i tidens materialistiska åskådningssätt, dess nyttighetsmoral och trolöshet. Stavenow G3 146 (1901). —
-MÖNSTER. jur. förebild (mönster) till handelsvara, med huvudvikten fäst vid varans konstruktion o. praktiska användning; motsatt: prydnadsmönster. SD(L) 1895, nr 287, s. 5. —
-SLÖJD. (hem)slöjd varigm nyttiga artiklar framställas; äv. konkret, om dylika artiklar. MeddSlöjdF 1897, 2: 7. SvD 21/7 1929, Söndagsbil. s. 15 (konkret). —
Spoiler title
Spoiler content