SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1948  
NÄGG, adj. -are.
Ordformer
(neggh 1614. nägg 1738, 1749)
Etymologi
[sv. dial. nägg, knapp, svag, sparsam m. m.; motsv. l. besläktat med isl. hnøggr, sparsam, girig (se NJUGG, adj.). — Jfr NAGGVÄRJA]
(†)
1) sparsam, njugg. (Slösaktigheten) säger thet är skam wara så neggh. Aschaneus HwsRegl. 11 (1614).
2) om år: som ger dålig skörd, dålig. Lind (1749).
3) svag, kraftlös (av sjukdom). Lind (1738, 1749).
Avledn. (†): NÄGGHET, r. l. f. till 3: svaghet. Lind (1749).
Spoiler title
Spoiler content