SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1948  
NÄSTLA näs3tla2, v. -ade.
Ordformer
(nässl- (ne-) 1638—1847. nästl- (ne-) 1635 osv. nätsl- (-tzl-) 1644—1733)
Etymologi
[efter mnt. nestelen (motsv. eng. nestle; jfr t. nisteln), till NÄSTE, sbst.4]
1) (†) refl. o. intr., om fågel: bygga (sitt) bo. (Svalan) nästlade sig uti taken. Palmfelt Ecl. 26 (1740). Dufvan nästlar, och Svanen klagar / i vågig säf. VexiöBl. 1827, nr 3, s. 3.
2) (tillf.) i uttr. nästla sig till ro, slå sig till ro; anträffat bl. i oeg. anv., med saksubj. Idylliskt inbäddad bland lövverket .., liksom nästlande sig till ro under skyddet av sin väldiga efterföljare, ligger Kahlmeters gamla .. hytta. TurÅ 1923, s. 112.
3) (numera knappast br.) refl., förr äv. intr.: (i hemlighet) komma l. tränga in (i ett land l. en stad o. d.) o. sätta sig fast l. få fast fot där. Att Keijsaren icke måtte nessle eller fatte sin foot der i hambnen. RP 7: 151 (1638). De Catholiska och deras Präster, som nästlat sig der i amtet. Nordberg C12 1: 54 (1740). Risberg Aisch. 26 (1890).
4) i bildl. anv. av 1 o. 3; i förb. NÄSTLA IN, TILL.
5) [med mer l. mindre klar anslutning till t. nesteln, nisteln, binda, fästa]
a) (†) i uttr. nästla sig om ngt (möjl. att uppfatta ss. fast förb.), snärjande slingra l. klänga sig l. gripa tag om ngt. Almqvist TreFr. 3: 144 (1843). Lisa och Margrete, som nästlat sig om hvar sin af grefvens fötter, och nu lyckats fälla honom omkull. Dens. Ekols. 2: 135 (1847).
b) i förb. NÄSTLA IN 6.
Särsk. förb.: NÄSTLA FAST. (†) i uttr. nästla sig fast, = nästla 3. Richardson Krigsv. 3: 318 (1749). —
NÄSTLA IN10 4. [jfr t. (sich) einnisteln] jfr innästla.
1) till 1, 2, refl.; eg. om fågel: tränga in ngnstädes o. bygga bo där; äv. oeg., om det förhållandet att en människa bosätter sig l. slår sig ned l. till ro l. att en ört slår rot på en plats; numera bl. tillf., med anslutning till annan, bruklig anv. av ordet. Bland qwistar, löf, och blad, bo Foglar störr' och smärre, / Som nästle sig ther-in. Stiernhielm Jub. 98 (1644, 1668). I spillrorna en klemmig örtslägt / Har nästlat in sig. Atterbom FB 136 (c. 1855). H. .. har .. med .. (sin hustru) nästlat in sig i en charmant villa. Lundgren MålAnt. 3: 218 (1873). I trygghet nästla sig små hvita byar in i skrefvorna på .. (de slocknade vulkanernas) sidor. Ramberg Svarta 238 (1911). särsk. (†) i bild. Sedan (efter det att studenten i många år ”gått fåfäng”) faller klokheten ned af Himmelen, eller nästlar sig in i en Sammets Pels, så at alla måste bäfva derföre. Weise 2: 126 (1771).
2) (numera knappast br.) till 3, refl., förr äv. intr.: (i hemlighet) komma l. tränga in (i ett land l. en stad o. d.) o. sätta sig fast l. få fast fot där. Där .. (de små fästningarna) komma Fienden j händer, finner han tillfälle att nestla därin. HSH 33: 93 (1635). Tiggare och annat löst folck, hvaraf en dehl i staden finnes och söker nätzla sig in. VRP 4/5 1733. Ingen Fiende skulle få tid at nästla sig in i Landet. Mörk Ad. 2: 31 (1744).
3) till 4, refl., betecknande att ngn (på ett mer l. mindre listigt, försiktigt, omärkligt sätt) skaffar sig tillträde till (o. får fast fot i) en viss krets, ett företag o. d., särsk. en krets osv. där han eg. icke hör hemma o. där han betraktas ss. icke önskvärd; tillf. äv. med saksubj. (jfr 5). Murberg FörslSAOB (1793). En undersökning kunde ej undvikas huru hon kunnat nässla sig in i hofvets krets. Crusenstolpe Tess. 3: 120 (1847). Att dylika (lycksökande) element .. i kolossal massa nästlat sig in i partileden. Karlgren BolsjevRyssl. 55 (1925). Att tyskt kapital nästlat sig in i en del svenska företag, är .. obestridligt. GHT 1945, nr 61, s. 9.
4) till 4, refl., betecknande att ngn på ett mer l. mindre listigt, försiktigt, omärkligt sätt vinner ngn för sig l. tillvinner sig ngns förtroende l. gunst l. skaffar sig inflytande l. ställer sig in hos ngn o. d.; särsk. i sådana uttr. som nästla sig in i ngns förtroende l. gunst l. (mera tillf.) tycke, nästla sig in hos, förr äv. med ngn. Sahlstedt (1773). Envallsson Julaft. 10 (1801: med). Ungersvenner / .. ljuga grymt, / .. i ert tycke / de sig nästla in. Geijer (1841) hos Marcus GeijerL 373. Hon nästlade sig in hos honom. Strindberg TjqvS 4: 88 (1876). Ehuru alltigenom falsk, nästlar han (dvs. Mazepa) in sig i den sluge tsar Peters gunst. NDAVL 1910, nr 9, s. 3. Rig 1942, s. 90.
5) till 4, refl., med saksubj. (särsk. betecknande ngt ont l. icke önskvärt l. ohyra o. d.; jfr 3): (oförmärkt) komma l. tränga in (ngnstädes), vinna insteg, ”smyga sig in” o. d. Murberg FörslSAOB (1793). Det är förunderligt att se huru otron kan nästla sig in uti allt. Thomander Pred. 2: 50 (1849). I de hus, der de (dvs. kackerlackorna) nästlat sig in, kunna de svårligen utrotas. Berlin Lsb. 136 (1852). Wägner Lagerlöf 1: 205 (1942).
6) (†) till 5 b, tr., för att beteckna att ngn sättes i fängsligt förvar: ”bura in” l. dyl. Almqvist Ekols. 1: 289 (1847). —
NÄSTLA TILL10 4. (tillf.) till 4, i uttr. nästla sig till ngt, utvärka ngt gm att ställa sig in hos ngn o. d. (Köparen måste) hålla sig väl med gubben och, när året var slut och köpeskillingen skulle erläggas, söka nästla sig till ytterligare ett års anstånd med betalningen. Hellström Storm 260 (1935).
Spoiler title
Spoiler content