publicerad: 1949
OCKUPERA ok1ɯpe4ra l. -up-, i Sveal. äv. -e3ra2 (åckupèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr OCKUPATION.
Etymologi
[jfr t. okkupieren, eng. occupy, fr. occuper; av lat. occupare, av ob (se OBDUCERA) o. capere, taga (rotbesläktat med HÄVA, HÄFTA, v.). — Jfr OCKUPANT]
1) fysiskt bemäktiga sig (ngt) l. taga (ngt) i besittning, lägga beslag på (ngt); numera bl. jur. i fråga om besittningstagande av föremål som saknar ägare (”herrelöst gods”), t. ex. gm jakt l. fiske. Jagh hafver icke någon (ledig egendom) finna kunnedh (för hertig Karl Filips dotter Elisabet), medhan alt ähr tillförende mäst occuperat och intagidt här i Upland, Södermanland och Vessmanland. OxBr. 10: 148 (1640); jfr 4. Man har till vissa tider begränsat .. (jordägarens) rätt att efter behag ockupera vildbråd i hans egna skogar. NDA 1876, nr 79, s. 2. Saker, som ej tillhöra någon, förvärfvas genom att tagas i besittning. Dock är det .. ingalunda tillåtet för hvem som helst att ockupera herrelöst gods. Björling CivR 68 (1906). — särsk. (†) med avs. på person: bemäktiga sig. Vakterne .. söka til at occupera fienden. ReglArméenFl. 1788, s. 69.
2) bemäktiga sig l. intaga (ett landområde, en ort o. d.) med härsmakt; numera nästan bl. i fråga om ett militärt besättande av (ett landområde som hör till) ett främmande land i syfte att under en viss tid utöva militär (o. politisk) kontroll över det; i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som hålles besatt på dylikt sätt. RP 2: 145 (1632). Rätt nu kommo Tijdender, at Kongl. Mayst. til Swerige hafwer den importerande Orten och Staden Welaw .. occuperat och intagit. NAv. 24/1 1656, nr 1, s. 2. Ett område anses vara ockuperadt, då detsamma faktiskt befinner sig under den fientliga arméns herravälde. SFS 1910, nr 153, s. 105.
3) bemäktiga sig l. taga i besittning (ett landområde som i folkrättsligt avseende är herrelöst). Spetsbergens mark anses som allmänning .., hvaraf delar må för vissa ändamål .. ockuperas. 2NF 26: 694 (1917).
4) (numera bl. tillf.) med avs. på rum, utrymme o. d.: taga i besittning, upptaga, lägga beslag på; äv. med saksubj.; förr äv.: intaga l. sätta sig på (en plats). (De nya riksråden) occuperade .. sine säthen. RP 3: 19 (1633). Hvad odrägel. förlust hafve vi icke deraf, at frackterna i Levanten .. nu afstandnat, at svenska flaggan vid italienska kusterna blifvit så rare och den danska occuperat dess plats. 2RARP 20: Bil. 95 (1760). Grefven var nöjd med sina rum, dem de redan occuperat. Kellgren (SVS) 6: 254 (1789). Det är ingalunda nödigt att .. (Gymnastiska centralinstitutet) skall ockupera en så dyrbar och så centralt belägen tomt som den, hvilken för närvarande disponeras af nämnda institut. SD(L) 1897, nr 562, s. 4. Jag är säkerligen varken uppsagd eller förflyttad, och jag kan vara lugn för att mitt rum inte ockuperats av någon, ny .. stjärna. Rogberg Hustru 11 (1928). Idun 1949, nr 9, s. 21.
5) (†) bebo. PT 1791, nr 23, s. 4. Ville deremot Fru Mörner mot billig ersättning afstå huset — som hon förmodligen i allt fall ej occuperar .., så kunde det så vara. Tegnér (WB) 4: 407 (1824). Gynther ConvHlex. (1847).
6) (†) upptaga tiden för (ngn), hålla (ngn) sysselsatt, upptaga (ngn); taga (ngns tid l. krafter) i anspråk; i allm. med saksubj. (jfr dock slutet); äv. i uttr. vara ockuperad med l. av ngt, vara sysselsatt med l. upptagen av ngt. Efter .. H. K. M:t .. var med andre ärender occuperat. OxBr. 10: 267 (1622). Aldrig kan en swårare deliberation och rådslagh komma migh j händer (än det uppdrag jag nu erhållit) och som mera occuperar alla krafter af mitt sinne och yttersta förstond. HSH 7: 162 (1675). Jag får sällan se Prof. Gleditsch, så occuperad är han med sin horto (dvs. trädgård). ABæck (1745) hos Linné Bref I. 4: 52. Glädja sig åt krig, hvilka .. komma att occupera en hop syssellöst folk. AdP 1789, s. 678. Jag är för ögnablicket occuperad med nästa häftet af Iduna. Geijer Brev 124 (1811). Dalin (1853). WoJ (1891). — särsk. refl.: sysselsätta sig; äv. i uttr. ockupera sig med ngt, sysselsätta sig med l. vara upptagen av ngt. Sahlstedt (1769). DA 1771, nr 6, s. 1. Hertigen av Södermanland occuperar sig utan all distraktion med † [= frimureri]. 3SAH LII. 2: 134 (1783). Därs. 387 (1788). Dalin (1853).
Spoiler title
Spoiler content