SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1949  
ODÖRT ω3d~œr2t, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(od- (odh-, ood-) 1579 osv. öde- 1650. -yrth 1604. -ört (-örtt) 1579 osv.)
Etymologi
[fsv. odhyrt, motsv. (l. bildat efter) fd. othyrt (jfr äv. t. wüterich, odört); av fsv. oþer, vild, rasande (jfr ODON), o. ÖRT; förleden syftar på odörtens giftvärkningar]
den mycket giftiga växten Conium maculatum Lin.; förr stundom äv. om den därmed nära besläktade giftiga växten Cicuta virosa Lin. VarRerV 59 b (1579). Iagh kenner well krutit, sade käringn när hon åth odyrthen. SvOrds. B 2 b (1604). IErici Colerus 1: 36 (c. 1645; i råttgift). Bruno Gumm. 27 (1762; i medel mot värk). Schützercrantz Tissot 426 (1764; om Cicuta virosa Lin.). Ursing SvVäxt. 302 (1944). — jfr VATTEN-ODÖRT. — särsk.
a) (†) i sådana uttr. som spräcklig l. fläckig odört, odört den större, C. maculatum Lin.; äv. i uttr. odört den mindre o. d., Aethusa cynapium Lin. Rudbeck HortBot. 30 (1685). Brander NatH 77 (1785). Lovén Anv. 103 (1838).
b) (tillf.) om dekokt på odört. En domning nått / var nerv, som om jag druckit odört nyss. Hallström LevDikt 127 (1914).
c) (i vitter stil) bildl., om ngt farligt l. olycksbringande. O du förderffwelige Wällust, tu äst .. alla Dygders Odört. Fernander Theatr. 263 (1695). De dunkla trakter, / där synden och brottet sin odört så. Levertin Leg. 137 (1891).
Ssgr: A: ODÖRT- l. vanl. ODÖRTS-EXTRAKT. (-ört- 18511878. -örts- 1871 osv.) (förr) farm. extrakt av odört, använt som smärtstillande medel. Berlin Farm. 2: 363 (1851). Lindgren Läkem. (1902).
-FRÖ. (-ört-) särsk. (förr; farm.) koll.: frö av odört (använt ss. drog). SFS 1906, nr 114, s. 13.
-GRÄS. (-örts-) (†) odört. IErici Colerus 2: 171 (c. 1645). ApotT 1698, s. P 4 b. —
-LAG, m. (-örts-) (†) dekokt på odört. BOlavi 170 b (1578).
-PLÅSTER. (-ört- 18351930. -örts- 1698 osv.) (förr) farm. = mjält-plåster. ApotT 1698, s. 22. Gentz Lindgren 125 (1930).
-PULVER. (-örts-) farm. pulver berett av torkad odört. Berlin Farm. 2: 314 (1851). Lindgren Läkem. (1902).
-SAFT. (-örte- 1650. -örts- c. 1645 osv.) (numera bl. tillf.) IErici Colerus 1: 168 (c. 1645). Zilliacus Solur. 74 (1926).
B (†): ODÖRTE-SAFT, se A.
Spoiler title
Spoiler content