SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1950  
OMFÅNG om3~foŋ2, n.; best. -et; pl. (enst., †) = (Atterbom Minnest. 2: 276 (1842)).
Etymologi
[jfr d. omfang; av t. umfang, till umfangen (se OMFÅNGA)]
1) (†) omkrets (se d. o. 1), periferi; jfr 3. Om kretzen (av cirkeln) kallas ett omfångh. Schroderus Comenius 758 (1639; t. texten: Vmbfang). Omfång, omkrets .., (dvs.) musslans hela utkant. Marklin Illiger 332 (1818).
2) (numera knappast br.) om mer l. mindre tydligt avgränsad yta (omkring ngt); område; äv. om yta som begränsar ett föremål runt omkring. I trädgården är en quarrée inom murade grafvar .., planterad af högstammiga träd, som skugga hela omfånget. SDS 1914, nr 3, s. 7 (1794). Ehuru i allmänhet hemfriden sträckte sig till ett visst omfång omkring huset och gården, .. kunde likväl (osv.). Nordström Samh. 2: 337 (1840). Cellen (kan) visa rörelsefenomen, som bland annat bestå däri, att cellen på ett ställe af sitt omfång utskjuter ett kortare eller längre utskott. 2NF 4: 1383 (1905). Vid stötar å kroppen brister äfven huden ofta på ett inskränkt omfång. Odenius 2Celsus 309 (1906). — jfr FLOD-OMFÅNG.
3) om omkrets med särskild tanke på dess storlek l. om storleken av en omkrets l. vidden av en yta l. tjockleken av ett föremål l. storleken av den rymd som ett visst föremål upptager; ytvidd; tjocklek; volym. PT 1791, nr 34, s. 1. Jorden i hela sitt omfång / Skälfver vid dönet (av åskan). Adlerbeth Buc. 64 (1814). (Sjön) håller nästan tre stadier i omfång. Carlstedt Her. 3: 94 (1833). Bakre omfånget (av ett nötkreatur) mätes på så sätt att måttbandet lägges framför jufret och bakom yttre höftknölarna. LB V. 2: 188 (1909). Vikt och omfång (synes) hastigt ökas hos snoken med tilltagande ålder. FoFl. 1940, s. 199.
4) (i ark l. sidor osv. angiven l. angivbar) omfattning som en skriftlig framställning äger l. tillåtes äga; utrymme (varinom en framställning har att hålla sig). Artikeln har för stort omfång, bör nedskäras till rimligt omfång. Ett omfång af åtta sidor medgifver ej någon ingående behandling af ämnet. 3SAH 17: 50 (1902).
5) utan tanke på utsträckning i rummet: sammanfattningen av det som ingår i l. tillhör ngt l. av det vari ngt framträder l. yttrar sig l. av det som ngt gäller l. riktar sig mot; särsk. med tanke på denna sammanfattnings storlek. UpfostrSTidn. 1784, s. 261. Den menskliga kunskapen har vunnit i omfång hvad den tilläfventyrs förlorat i djup. Tegnér (WB) 4: 127 (1824). Staten bestämmer .. eganderättens omfång .., d. v. s. .. hvad som kan blifva föremål för eganderätt. Aldén Medb. 4: 71 (1885). Den ryska s. k. dumpingen .. kommer antagligen att växa i omfång och beröra allt flera områden. SvTidskr. 1931, s. 199. Ett i proportion till befolkningstillväxten ständigt vidgat omfång av produktionen. Cassel TeorSocEkon. 57 (1934). — jfr BETYDELSE-OMFÅNG. — särsk.
a) mus. sammanfattningen av de toner, från den lägsta till den högsta, som ngn kan frambringa med sina röstorgan l. som kunna frambringas med ett visst instrument. Omfånget af menskliga rösten. Mankell Lb. 10 (1835). Hennerberg (o. Norlind) 1: 3 (1912). jfr TON-OMFÅNG.
b) log. sammanfattningen av de (speciellare) begrepp (föreställningar) som äro underordnade ett visst (allmännare) begrepp l. av de ting osv. varpå ett visst begrepp är användbart; motsatt: innehåll. Tuderus Kiesewetter Log. 20 (1806). Begreppens innehåll och omfång stå i omvänt förhållande till varandra; ju större omfång, desto mindre innehåll och tvärtom. Aspelin Log. 14 (1938).
Ssgr: OMFÅNGS-RIK. som har stort omfång.
1) till 3, om människa l. kroppsdel l. kroppsparti o. d.: fyllig; voluminös. Den fyllige värdens omfångsrika lif. Backman Dickens Pickw. 1: 133 (1871). De äldre och omfångsrikare damerna. Folcker Stinde 2: 86 (1886).
2) till 3, om byggnad o. d. Omfångsrika .. palats. Wrangel TessPal. 1 (1912).
3) till 3 o. 4, om skriftalster. 2SAH 41: 83 (1866). (Chapelains) omfångsrikaste arbete var den allegoriska hjältedikten La Pucelle. 2NF 5: 63 (1905).
4) till 5. Den omfångsrikaste kunskap i historien. De Geer Minn. 2: 105 (1892). särsk.
a) (†) om varuomsättning, affärer o. d.: omfattande, stor. Under loppet af denna vecka har marknaden i denna artikel (dvs. kaffe) ej varit särdeles omfångsrik. SvT 1852, nr 227, s. 3. ÖgCorr. 1854, nr 7, s. 1.
b) mus. till 5 a, om röst. Konsertgifvarens ovanligt vackra, starka och omfångsrika röst. UpsP 1860, nr 73, s. 2.
Avledn.: omfångsrikhet, r. l. f. (tillf.) Östergren (1933).
-RIKEDOM~200 l. ~102. (tillf.) särsk. till 5. Östergren (1933).
(5 b) -TEORI. log. Enl. omfångsteorien innebär omdöme, att subjektet inordnas i predikatets omfång. 3NF 15: 256 (1931).
Spoiler title
Spoiler content