SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORGANISATOR or1ganisa3tor2 l. 01—, äv. —40, m.||(ig.); best. -n; pl. -er or1ganis1atω4rer l. -ni1-.
Etymologi
[jfr t. organisator; till p. pf.-stammen av mlat. organizare (se ORGANISERA)]
organisatör. Wegelius MusH 226 (1892). I Västerås stift framträdde Rudbeckius som en överlägsen organisator. SvFolket 4: 106 (1939).
Spoiler title
Spoiler content