publicerad: 1950
ORGANISATION or1ganis1aʃω4n l. -ni1-, l. -atʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. organisation, eng. organization, fr. organisation; av mlat. organizatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till organizare (se ORGANISERA)]
1) (numera bl. i fackspr.) motsv. ORGANISERA 1: den inrättning (med organ o. d.) varigm en levande (organisk) varelse (l. del av denna) kan utföra sina (livs)funktioner; det sätt varpå en levande (organisk) varelse (l. del av denna) är inrättad i o. för sina (livs)funktioner; (kropps)-konstitution. Där .. blodets omlopp genom fel i organisation (är) trög. Posten 1769, s. 1103. (De invärtes egenskaperna hos djuren) bero af organisationen i allmänhet och i synnerhet på sinnenas organisation. SP 1792, nr 195, s. 2. Emailen saknar alla tecken til organisation, man kan anse den som en död stenskorpa utanpå tanden. FKM 1: 228 (1806). Våra hörselnervers egendomliga organisation. Björling Sol. 114 (1870). Dessa växters organisation och levnadssätt. Lidforss VäxtLiv 36 (1904). — särsk.
a) (föga br.) i fråga om själslivet o. dess funktioner; äv.: struktur. Henrik Faust inhämtar .. (skolans) ordkram med mottagligheten hos en liffull organisation. Rydberg 2: 327 (1867). Den psykiska organisation, som sedligheten förutsätter. MinnCJBoström 280 (1897). En säreget ofullständig organisation av det psykiska maskineriet. Wigert PsykSj. 1: 109 (1924). jfr SJÄLS-ORGANISATION.
b) (†) sammanfattande, om djur- o. växtvärlden. I allmänhet har hos oss ingen organisation, som lefvat på torra landet, ägt rum före den ännu bestående. Svea 1: 25 (1818). Berzelius Kemi 5: 1184 (1828).
c) (†) konkret: organisk varelse, organism; väsen. På lägsta stegen stående Organisationer. Hisinger Ant. 7: 126 (1840). Hammargren Jordkl. 107 (1854). jfr: Ljusa, immateriella organisationer, öfver-änglar och änglar. Ehrenheim Phys. 1: 78 (1822).
d) bildl.: byggnad, struktur. Ett ursprungligen hårdt och oböjligt språk med en inskränkt och torftig organisation. Tegnér (WB) 6: 191 (c. 1828). (†) Att Tackjärnets färg och inre organisation, icke alltid med säkerhet, utmärker dess mer eller mindre renhet. Rinman JärnH 9 (1782).
2) motsv. ORGANISERA 4: handlingen att organisera ngt l. förhållandet att ngt organiseras l. är organiserat så, att det fungerar på ändamålsenligt sätt; inrättning, ordnande, ordning; särsk. om anordning varigm arbete fördelas på lämpligaste sätt o. samarbete åstadkommes för uppnående av visst syfte; äv., ngt konkretare, om det sätt varpå ngt är organiserat. Kongl. Skrifvelsen om nya organisationen af Clericiet i Frankrike. PT 1791, nr 13, s. 2. Stat .. är den organisation af det borgerliga samhället, hvarförutan det ej kan nå sit ändamål. Höijer 4: 159 (1795). Artillerivapnets organisation under krig och fred. KrigVAH 1888, s. 126. En sådan organisation av tuberkulosvården, att varje lungsjuk kan få den för honom lämpligaste vården. Neander Tuberk. 74 (1928). Speciallärare .. i industriell organisation (vid Tekniska högskolan). SvStatskal. 1939, s. 708. — jfr ARMÉ-, FREDS-, FÖRSVARS-, HÄR-, KRIGS-, OM-, PARTI-, SKOL-, SKRÅ-, STÅNDS-ORGANISATION m. fl.
3) motsv. ORGANISERA 5: för visst ändamål organiserad sammanslutning av personer, företag, föreningar o. d. Så (dvs. ett slags litterära fristater) må .. dessa första organisationer af det lärda ståndet (dvs. de medeltida studentnationerna) med skäl kallas. Geijer I. 1: 219 (1845). (Väsentligt för arbetarförsäkringen är bl. a.) att arbetarne äro sammanfattade i någon slags organisation. EkonS 2: 614 (1902). Kravet på och behovet av en slagkraftig religiös organisation. Hellström RedKav. 164 (1933). Vanligen är lokalföreningen .. en del av en större organisation. NoK 143: 18 (1940). — jfr FACK-, FREDS-, HANTVÄRKS-, LANDS-, MISSIONS-, PARTI-, RIKS-, SÄR-, TJÄNSTEMANNA-ORGANISATION m. fl. — särsk. (†) filos. sammanfattning(en) av delar som stå i ett inre, nödvändigt sammanhang, varigm de bilda ett helt. I en organisation eller verld är .. det formella, delarnas ouphörliga växelverkan inbördes och med det hela, tillika det väsendtliga. Höijer 1: 256 (c. 1808). Grubbe FilosOrdl. (c. 1845).
-AVDELNING~020. avdelning inom militär stab, större affärsföretag o. d. med uppgift att handlägga organisatoriska frågor. Organisationsavdelningen i arméstaben, marinstaben, generalstaben, flygstaben. SFS 1907, nr 147, s. 12 (i marinstaben). HandInd. 952 (1927; i Kooperativa förbundet). —
-BIDRAG~02 l. ~20. särsk. lant. om bidrag som lämnas av allmänna medel för bildande av lantmannaförening. Hellström NorrlJordbr. 240 (1917). —
-FEL, n. särsk. (†) med. till 1, om kroppsfel som härrör från den onormala organisationen av ett organ. En .. Fru, hade .. i några månader varit illa sjuk af organisations-fel i hjertat. VetAH 1814, s. 52. TLäk. 1833, s. 274. —
-FOND. benämning på vissa pänningfonder som äro anslagna för organisatoriska ändamål. KrigVAH 1840, s. 181. SFS 1908, nr 160, s. 2. —
-FORM; pl. -er.
1) (†) till 1: form av organism. (De släkten) som höra till de lägsta organisationsformerna bland koralldjuren. Hammargren Jordkl. 106 (1854). Thorell Zool. 2: 23 (1861).
2) till 2: form av organisation. KrigVAH 1837, s. 9. Indelta armén och beväringen hafva .. blifvit ansedda såsom två oförenliga organisationsformer af samma armé. Därs. 1880, s. 126. Heerberger NVard. 343 (1936). —
-FÖRMÅGA. förmåga att organisera ett arbete l. ett företag o. d. Eichhorn Stud. 1: 188 (1869). Svensken har en egenskap, som inom det ekonomiska lifvet kunde motväga många af hans brister, och detta är organisationsförmågan. Sundbärg SvFolkl. 84 (1911). —
(1) -KARAKTÄR. bot. karaktär (se d. o. 2 b) som beror på växtens inre organisation; motsatt: tillpassningskaraktär. 2NF (1914). —
-KOMMITTÉ. med uppgift att organisera ngt. Utställningens organisationskommitté. Schybergson FinlH 2: 398 (1889). —
-KRAFT.
1) (†) till 1: livskraft; växtkraft. VetAH 1814, s. 194. (Jordens) drägtighet med organisationskraft. Ehrenheim Phys. 1: 337 (1822).
-LAG, r. l. m.
1) (†) till 1: lag (se lag, sbst.1 5) som uttrycker det sätt varpå en organisk varelses liv o. utveckling förlöper. CAEhrensvärd Brev 2: 76 (1795). LittT 1797, s. 90.
2) (numera knappast br.) till 2: lag (se lag, sbst.1 1) rörande försvarets organisation i ett land. 1873 års organisationslag. KrigVAH 1880, s. 35. Därs. 1882, s. 2. —
-LÄRA, r. l. f. mil. lära(n) om (viss) militär organisation. Militär organisationslära. SFS 1902, nr 38, s. 32 (ss. ämne i kustartilleriofficersexamen). —
-NÄMND. i uttr. Statens organisationsnämnd, om nämnd med uppdrag att inkomma med organisationsförslag m. m. som kunna möjliggöra minskning av statens utgifter för olika ändamål l. eljest vara påkallade. DN(A) 1930, nr 318, s. 1. —
-PLAN, r. l. m.
1) (i fackspr., †) till 1: plan (system) för (livs)funktionerna i viss organism. Agardh Vextsyst. 32 (1858). Tvenne tydligen åtskilda organisationsplaner möta oss hos t. ex. grodan och aborren. Thorell Zool. 2: 9 (1861).
-RIKSDAGEN~020. hist. benämning på riksdagen 1867, då riksdagens arbete nyorganiserades efter representationsreformen. Hedin Tal 1: 4 (1867). SvH 10: 52 (1909). —
-TYP.
1) (i fackspr.) till 1: typ som representerar organismer med samma l. likartad organisation. Lovén ÅrsbVetA 1843—44. s. 45. Verd. 1891, s. 239.
Spoiler title
Spoiler content