publicerad: 1950
ORGIE or4gie, äv. or4jie, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. Ordet förekommer tidigast i den gr.-lat. pl.-formen orgia. Spegel GW 283 (1685). Bellman (BellmS) 4: 78 (1769: högtidorgia).
Etymologi
[jfr t. orgie, eng. orgy, fr. orgie; av lat. orgia, pl., av gr. ὄργια, pl., hemliga riter till ngn guds l. gudinnas ära]
1) i sht rel.-hist. om hemliga riter l. ceremonier av extatisk karaktär som äro förbundna med dyrkan av viss gudomlighet, i sht Dionysos; nästan bl. (o. numera alltid) i pl. Phosph. 1811, s. 253. (Baal-Peor) förde / Sin lastfulla Orgie på samma höjder / Der Moloch blodig satt. JGOxenstierna 4: 19 (1815). Vid .. (Dionysos') fest, orgierna, .. trodde de deltagande, försatta i den högsta extas, att guden uppenbarade sig bland dem i gestalten af en tjur, som de söndersleto. Nilsson PrimRel. 128 (1911). särsk. bildl.; övergående i 2. Den dramatiska konsten var helgad åt Bacchus, emedan lustspelet var diktens rus, skämtets orgier. 2SAH 12: 300 (1827).
2) om vild l. uppsluppen fest l. samvaro; vilt dryckeslag; vilda o. tygellösa excesser (med dryckenskap o. sedeslöshet), utsvävning(ar). 3SAH XLVIII. 2: 34 (1840). Vid dryckeslagets orgier. SKN 1844, s. 205. I det centrum af brännhet orgie, hvilket civilisationens nätter skapat. Geijerstam KampKärlek 268 (1896). Frågan om huruvida sammankomsterna (bland vissa ryska sekterister) avslutas med en allmän sexuell orgie. KyrkohÅ 1941, s. 60.
3) om ngt som kännetecknas av måttlöshet l. övermått; särsk. i uttr. orgie(r) av ngt, äv. i ngt, om överflödande l. överväldigande mängd l. rikedom av ngt, excesser i fråga om ngt; äv. med närmare anslutning till 2, i uttr. fira, äv. driva (värkliga, fullkomliga o. d.) orgier (av l. i ngt), gå till övermått l. överdrift (i fråga om ngt). Valerius 1: 145 (c. 1830). (Hattregimen hade i flera fall fått karaktär) af en finansiell orgie. Stavenow Frihetst. 84 (1898). (Man) firade fullkomliga orgier i stål- och sköldpaddskammar. Kleen Kvinn. 81 (1910). Malla Silfverstolpe hade .. firat verkliga orgier af vänskaplig barmhärtighetsverksamhet. Solnedg. 1: 57 (1910). I ett ögonblick blixtra himmel och haf i en orgie af färger. Nyblom Golfstr. 85 (1911). Allt samverkande till en orgie av smaklöshet. Österling SkånUtfl. 67 (1934). jfr FÄRG-, MAT-, RASERI-ORGIE m. fl.
Ssgr (till 2): ORGIE-DAG. (tillf.) Helgedags afton och sielfva helgedagarne blefvo dantse, spectacle, ballet och orgie dagar. HSH 9: 100 (c. 1800). —
Spoiler title
Spoiler content