SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1950  
ORIGENISM ori1genis4m l. ω- l. å- l. or1i- l. å1ri- l. ωr1i- l. ω1ri-, l. -ig1-, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. origenismus, eng. origenism, fr. origénisme; till namnet på kyrkoläraren Origenes († c. 254)]
kyrkohist. den platonskt påvärkade teologiska åskådning som utbildades av kyrkoläraren Origenes (o. sedermera modifierades av andra) o. som bl. a. karakteriseras av en trefaldig bibeltolkning o. tron på alla själars o. djävlars återförening med Gud. Cornelius HbKyrkoh. 85 (1872).
Spoiler title
Spoiler content