ORTODOXIST -doksis4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
(mindre br.) teol. o. kyrkohist. prononcerad anhängare av l. förkämpe för ortodoxien; jfr ORTODOXI 1 o. ORTODOXISM 1. (Schartau kan icke) kallas .. eklektiker. .. Han är minst sagdt lika nitälskande för renlärighet som de så kallade ortodoxisterna. 3SAH 25: 309 (1913). jfr Dalin Arg. 2: 305 (1734, 1754). —
