SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1951  
ORÄTTFÄRDIG ω3~rätfæ2rdig (orättfä´rdig Weste), adj. -are. adv. -EN (enst., Persson Björnh. 282 (1918)), -T (Schultze Ordb. 1048 (c. 1755) osv.).
Ordformer
(-ret- 15231561. -rät- 15291640. -rätt- (-rett-) 1526 osv. -ig (-gh) c. 1540 osv. -oct, n. 1523. -ug (-gh) 15261529)
Etymologi
[fsv. orätfärdhogher, motsv. mlt. unrechtverdich; av O- 1 o. RÄTTFÄRDIG]
(i högre stil) som är motsatsen till rättfärdig; om person särsk.: som är så beskaffad att han (förhärdat o. till andras skada) handlar i strid med det rätta l. Guds vilja o. d.; som (utan ånger l. bättring) begår förkastliga l. av Gud förbjudna (o. för andra skadliga) handlingar; om sak (särsk. handling): som står i strid med det rätta; äv.: ohederlig; äv. övergående i bet.: sanningslös, oärlig, falsk. Hoot .. Med oretfærdoct ban. G1R 1: 160 (1523). (Gud) låter reghna offuer the retferdugha och oretferdugha. Mat. 5: 45 (NT 1526). Finnes fullmächtig .. emot bättre vett drifvit orättferdig sak .. böte (osv.). RB 15: 14 (Lag 1734). Hofrättens skyldighet att .. till ansvar ställa orättfärdige domare. Nordström Samh. 2: 563 (1840). Orättfärdig vinning. Agardh ThSkr. 1: 24 (1842, 1855). Orättfärdigt pålagda skatter. Strindberg NRik. 119 (1882). Orättfärdigt tal. Job 13: 7 (Bib. 1917). Nilsson FestdVard. 103 (1925). — särsk.
a) (†) om vikt: falsk. G1R 6: 253 (1529).
b) (†) om pänningar l. gods: som förvärvats på ohederligt sätt. Syr. 34 (”35”): 21 (öv. 1536). En orettferdigh pening dragher tiyo rettferdigha bortt medh sigh. OPetri 4: 302 (c. 1540). Nohrborg 1057 (c. 1765).
c) (†) om lön: som utgör vederlag för ogärning(ar). Apg. 1: 18 (Bib. 1541).
Avledn.: ORÄTTFÄRDIGHET3~0200, äv. ~0102 (o-rättfä´rdighet Weste), r. l. f. (i högre stil) egenskapen l. förhållandet att vara orättfärdig; äv. konkretare: ngt orättfärdigt, mot det rätta stridande handling; i sht förr äv.: ful egenskap, fel; i sg. best. äv. (stundom personifierande) i totalitetsbemärkelse. Ebr. 8: 12 (NT 1526). Salighe äro the som theras oretferdigheter äro förlåtna. Rom. 4: 7 (Bib. 1541; Bib. 1917: överträdelser). När vi se orättfärdigheten segra .. hvem kan afhålla sig från tårar? Wallin 1Pred. 3: 209 (c. 1830). De uppträdandes känslor, tycken, rättfärdigheter och orättfärdigheter. NordT 1885, s. 365. Det säges, att han mot slutet av sitt liv började ångra sin orättfärdighet. Strömborg Bygd 72 (1932). jfr (†): Sakens orättfärdigheter. Hallenberg Hist. 4: 678 (i handl. fr. 1617).
Spoiler title
Spoiler content