OSTAMPAD, p. adj. icke (till- l. sönder)stampad (med fötterna l. medelst värktyg o. d.); särsk. (numera bl. i fråga om ä. förh.) om tyg (i sht vadmal): som icke undergått stampning l. valkning (i stampkvarn). 4 ahl(na)r grått ostampat Valmar. BoupptVäxjö 1745. Ostampad jord.KrigVAH 1888, s. 132.
