SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1951  
O- ssgr (forts.):
OTANDAD, p. adj. som saknar tandning, icke tandad; särsk. (i fackspr.) om blad (på växt) l. sågklinga l. frimärke. Retzius Djurr. 52 (1772). HufvudkatalSonesson 1920, 3: 223. (Svenska frimärken:) 1877—1889 .. 3 öre otandat .. 150: —. Wennberg NordLFrim. 189 (1940).
OTANKE, förr äv. OTANKA. [fsv. othanke (MP 4: 156); jfr d. utanke]
1) (†) tanklöshet; jfr o- 1. Thorild 3: 391 (1794). AGSilverstolpe Bokst. 51 (1811).
2) (numera bl. tillf.) orimlig l. dum l. onaturlig l. absurd tanke, absurditet; jfr o- 2. Knorring Cous. 1: 81 (1834). Den o-tanke, som de radicalaste .. af detta sällskap (dvs. de liberala) kalla ”Republik”. Atterbom PhilH 369 (1835). Siwertz Eld. 324 (1916).
OTAPETSERAD, p. adj. icke tapetserad. Björn Vestind. 9 (1791).
OTAPPLIG, förr äv. OTAPPELIG (ota´ppelig Weste), adj.; adv. -en (†, Murberg FörslSAOB (1791)), -t. (-elig 18051847. -lig 1791 osv.) [jfr d. utabelig, nor. utapelig] († utom i a, b, c) som man icke kan tappa l. förlora o. d.; omistlig. Murberg FörslSAOB (1791). Meurman (1847). särsk.
a) (tillf.) om konkret föremål: som man icke kan tappa bort l. bli av med. En otapplig portnyckel. CFDahlgren 3: 200 (1828).
b) spelt. om spel (i kortspel): som man icke kan förlora, säker; förr äv. i utvidgad anv., om kort. Murberg FörslSAOB (1791). Otappliga kort. Wilson Spelb. 325 (1888). Östergren (1934).
c) (föga br.) om beräkning: som omöjligt kan slå fel, absolut säker. Om man .. litar för mycket på sin otappliga kalkyl. Stenfelt Skepp. 204 (1903).
OTASTLIG, adj. (-elig 1643. -lig 1649, 1668) (†) som man icke kan ta på l. gripa. Stiernhielm Fateb. Föret. 3 a (1643). Dens. Cup. 6 (1649, 1668).
OTAXERAD, p. adj.
1) (numera bl. tillf.) icke taxerad l. värderad (till visst belopp o. d.). Lind 1: 339 (1738). Jungberg (1873).
2) (†) icke belagd med skatt l. annan avgift, skatte- l. avgiftsfri. RA I. 2: 51 (1562). Några små näringsmedel må .. (prästänkorna) otaxerade förunnas, som brännewijns brennerij, liusgörande och annat slicht. KOF II. 2: 338 (c. 1655). Murberg FörslSAOB (1791).
OTECKNAD, p. adj. (numera bl. tillf.) icke tecknad o. d.; särsk.
1) (†) icke försedd med ngt tecken l. märke. Paddan teer sigh fulle otecknad .. Som man sade: Man behöfwer intet binda skällan på skalken, han yttrar sigh fulle sielff. Grubb 663 (1665). Oldendorp 1: 269 (1786). Murberg FörslSAOB (1791).
2) (†) icke nedskriven l. antecknad l. upptecknad l. noterad; icke (skriftligen) meddelad l. omnämnd. Rudbeckius Dagb. 274 (1624). Celsius PVetA 1768, s. 55. Murberg FörslSAOB (1791).
3) (†) icke undertecknad; äv. om blankett o. d.: icke ifylld. Murberg FörslSAOB (1791). DA 1833, nr 156, Bih. s. 3 (i bild).
Spoiler title
Spoiler content