[av t. paziszieren; av lat. pacisci, fastställa, avtala, träffa överenskommelse, inkoativbildn. till ä. lat. pacere, avtala, till den ieur. roten pāk, som föreligger bl. a. i lat. pax, fred (se PAX), o. i FOGA, v. — Jfr PAKT]
(†) sluta fred; förlikas, försonas; äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk.: fredsslutande, äv. substantiverat. Biurman Brefst. 158(1729). Så at .. (freden) till begge paciscerandes nöije blifvit till slut bragt. 2RARP 6: 580(1731). Ekbohrn(1904).
