SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1952  
PAJ paj4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er32, äv. 40.
Etymologi
[jfr d. pie, nor. pai, ävensom t. o. fr. pie; av eng. pie (meng. pye); av ovisst urspr.]
kok. i form gräddad (urspr. engelsk) maträtt (efterrätt) bestående av en fyllning av frukt l. bär l. kött l. fisk o. d. som inbakats i (l. täckts med) ett slags mördeg; jfr PASTEJ, sbst.1 Måltiden afslutades enligt gängse sed med en s. k. ”paj”, en nedrigt hårdsmält frukttårta af enklaste slag. Beckman Amer. 1: 54 (1883; om amerikanska förh.). Finare s. k. pajer. Langlet Husm. 495 (1884). StKokb. 59 (1940). — jfr BIFF-, KRUSBÄRS-, RABARBER-, ÄPPEL-PAJ m. fl. — särsk. (mera tillf.) bildl. Ingredienser för en storartad poetisk paj. SvD(A) 1933, nr 186, s. 5.
Ssgr (kok.): PAJ-DEG. mördeg varmed fyllningen i en paj omgives l. täckes. —
-FORM; pl. -ar. jfr form II 1. En smörbestruken, eldfast pajform. HemKokb. 248 (1903).
Spoiler title
Spoiler content