publicerad: 1955
RABARBER rabar4ber, sbst.1, förr äv. RABARBAR, r. l. m.; best. -n (Kellgren (SVS) 5: 276 (1795) osv.) ((†) -en Sylvius Mornay 192 (1674), Linné Bref I. 1: 35 (1762)); pl. (numera bl. i bet. 2 b) =; förr äv. RABARB l. RABARBARA l. RABARBARUM, sbst. Anm. Formen rabarbarum har anträffats med lat. böjning. Pulwer aff Rhabarbaro. L. Paulinus Gothus Pest. 80 a (1623).
Ordformer
(ra- (rha-) 1572 osv. rar- 1640. re- (rhe-, reh-) 1543—1727. rheu- 1578. ru- 1580. rheubara 1578 (sannol. tryckfel). -barb 1734. -barbar 1623—1845. -barbara 1543—1795. -barbarum 1572. -barber 1637 osv. -barbera 1645. -barbra 1580. -barbrum 1580. -berber 1659)
Etymologi
[fsv. rebarbare, rebarbere; jfr ä. d. rabarbere, rabarbra m. m., d. rabarber, mlt. rebarber, t. rhabarber, eng. rhubarb, fr. rhubarbe, it. rabarbaro; av (en sidoform till) lat. r(h)eubarbarum, till gr. ῥᾶ, ῥῆον, rot av växten Rheum, av asiatiskt urspr.; med avs. på efterleden jfr BARBAR; rabarbern var för antikens romare o. greker känd från barbarländerna öster om Bosporen. — Jfr RAPONTIKA]
1) farm. koll. o. ss. ämnesnamn, om (drog av) rötter av växten Rheum palmatum Lin., möjl. äv. av andra, närstående (centralasiatiska) arter av släktet Rheum Lin. (rhizoma l. radix rhei); äv. om medicin beredd av dylik drog; förr äv. om drog osv. av vissa andra växter med liknande anv. (särsk. Rheum rhaponticum Lin., Centaurea centaurium Lin., Rumex alpinus Lin. o. Rumex patientia Lin.). Ett stortt stÿckie Rebarbara. HH 1: 19 (1543). Lemnius Pest. B 2 b (1572; ss. avföringsmedel). Barken .. af Rehbarbara. Hildebrand MagNat. 4 (1650; i hårfärgningsmedel). (Skeppet Enigheten medför från Kanton) 9170 .. (skålpund) Rhabarbara. PT 1758, nr 70, s. 3. Jag .. Fick Colik. Tog in Rhabarber. Kellgren (SVS) 6: 90 (1779). En brun rock. .. Som ser ut liksom rabarber. Altén Landförv. 1 (1795). Gentz Lindgren 168 (1931). — jfr KRON-, MUNK-, TUGG-RABARBER. — särsk.
a) (†) i pl., om (doser av) olika mediciner innehållande rabarber. Fältskärn .. kryddade .. sina bäska rhabarber med skämtsama historier. Topelius Fält. 1: 13 (1853).
2) växt av släktet Rheum Lin.; särsk. om den i Sv. allmänt odlade arten R. rhaponticum Lin., matrabarber; förr äv. inskränktare, om R. palmatum Lin. (motsatt: R. rhaponticum); ofta koll. o. ss. ämnesnamn, om ätliga delar (bladskaft) av R. rhaponticum. Odla rabarber. Koka, sylta, lägga in rabarber. Franckenius Spec. E 2 a (1638). VetAH 1740, s. 420. Rhabarber .. som .. var gifven för äkta slaget, men var dock en gemen Rhaponticum. Linné Vg. 161 (1747). Rabarber .. Bladen äro om våren goda til grönkål. Rothof (1762). Tvätta och skala rabarbern samt skär den i bitar. StKokb. 231 (1940). — jfr MAT-, MUNK-RABARBER. — särsk.
a) ss. förled i ssgr som utgöra namn på maträtter, drycker, konserver o. d. vari (på olika sätt behandlad) rabarber ingår.
b) (mera tillf.) i pl., om stånd l. bladskaft av matrabarber. Därute bland kålhufvudena och rabarberna. Vallentin London 123 (1912). AllmSvTrädgT 1931, s. 290.
3) [specialanv. av 1 o. 2] (i fackspr.) i vissa uttr. som beteckna medicinalväxter(s rötter) o. därav framställda droger o. läkemedel o. d.
a) (i sht om ä. förh.) indisk, kinesisk, turkisk, äkta rabarber, om Rheum palmatum Lin. l. R. officinale Baill. (möjl. äv. vissa närstående arter) resp. om från asiatiska hamnar utskeppad rabarberrot; i uttr. indisk l. kinesisk rabarber äv. om jalapparot. Linné Bref I. 1: 35 (1762). Chinesisk eller Indisk Rhabarber. TLäk. 1834, s. 203. Den äkta Rhabarbern. Düben Vextr. 181 (1841). Gentz Lindgren 169 (1931).
b) moskovitisk, sibirisk, (äkta) rysk rabarber, dels (om ä. förh.) rabarberrot transiterad från Asien genom Ryssland (jfr KRON-RABARBER), dels bot. om Rheum palmatum Lin. var. tanguticum. TLäk. 1834, s. 203. Gentz Lindgren 169 (1931).
d) (†) pontisk l. tatarisk rabarber, (drog av) Rheum rhaponticum Lin. Linné Bref I. 1: 34 (1762). Pontisk rabarber. Orrelius (1797).
e) (†) falsk rabarber, växten Rheum hybridum Lin.; vågig rabarber, R. undulatum Lin. Lilja FlOdlVext. 56 (1839).
f) (†) indianisk l. vit rabarber, jalappa. Serenius (1734; under mechoacan). Dalin FrSvLex. 2: 114 (1843).
(1) -BITTER, r. l. m. (†) farm. o. kem. = rabarbarin. Berzelius Kemi 4: 505 (1827). Åstrand 2: 223 (1855). —
(2) -DRIVNING. trädg. abstrakt o. konkret: rabarberodling; jfr driva, v.2 42 b. Lind o. Liljewall Köksv. 150 (1908). LAHT 1909, s. 130 (konkret). —
(1) -DROPPAR, pl. farm.
a) ss. magstärkande o. avförande medel använd tinktur beredd av bl. a. rabarberrot, gentianarot o. kardemumma; förr äv. i uttr. beska l. dubbla rabarberdroppar. Alm(Gbg) 1762, s. 33. Rosenstein BarnSj. 218 (1764). Rabarberdroppar beska. Lindgren Läkem. (1891). Gentz Lindgren 170 (1931).
b) alkalisk rabarberinfusion; numera i sht i uttr. rabarberdroppar för barn, förr äv. enkla rabarberdroppar. Rabarberdroppar, enkla. Lindgren Läkem. (1891). Gentz Lindgren 170 (1931). —
(1) -ELIXIR. (†) farm. visst läkemedel berett av bl. a. rabarberrot, franskt brännvin o. malagavin; särsk. i uttr. beskt rabarberelixir, med angelikarot o. gentianarot; sött rabarberelixir, med bl. a. kardemumma. Tjenligit Laxer-medel för et Barn är Rhabarber-Elixiret gjordt med vin. Alm(Sthm) 1759, s. 35. Rhabarber-Elixir utan Socker. Rosenstein BarnSj. 68 (1764). Söt rhabarber-elixir .. användes .. efter långsamma frossor. Linderholm 1: 507 (1802). Därs. (: Besk). —
(1) -EXTRAKT. farm. extrakt berett gm perkolering av rabarberrot med sprit (förr äv. gm övergjutning med ljumt vatten) o. indunstning. ApotT 1698, s. Q 2 a. Gentz Lindgren 170 (1931). —
(1) -FÄRG. (numera föga br.) jfr -färgad, -gult. Brunaktig Rabarber-färg. Westring SvLafv. 1: 28 (1805). —
(1) -FÄRGAD, p. adj. (numera föga br.) av samma färg som rabarberrot; brun- l. rödaktigt gul, gulbrun, gulröd; jfr -gul. Rabarberfärgade byxor. Kellgren (SVS) 6: 269 (1790). Ursing SvVäxt. Krypt. 390 (1949). —
(1) -GUL. (†) jfr -färgad. Malayiska stammen har brun (från rhabarbergul till castaniebrun) färg. Palmblad LbGeogr. 71 (1851). —
(1) -INFUS. [av nylat. infusum, eg. p. pf. n. av lat. infundere (se infundera)] (†) rabarberinfusion. Nyblæus Pharm. 281 (1846). —
(1) -INFUSION. farm. gm vattenutdrag beredd infusion på rabarberrot; äv. i uttr. alkalisk rabarberinfusion, beredd gm perkolering med sprit alkaliserad med soda. Forshæll OrgPharm. 233 (1836). 2NF 28: 578 (1918). —
(1, 2) -JORD. [rabarber innehåller stora mängder oxalsyra] (†) kem. om oxalsyrans kalciumsalt, kalciumoxalat. VetAH 1784, s. 180. —
(2) -JORDLOPPA. (†) entomol. insekten Chætocnema concinna Marsh., som bl. a. angriper rabarber, betjordloppa. UppsatsPrEntom. 17: 26 (1907). LAHT 1920, s. 114. —
(2 a) -MARÄNG. beredd av rabarber kokt i sockerlag o. täckt med marängmassa. Ekberg Hvad äta? 312 (1899). —
(1) -OLJA, r. l. f. (†) farm. läkemedel berett av linolja o. rabarberpulver. Darelli Sockenapot. 70 (1760). —
(1) -PAPPER. (†) kem. reagenspapper gulfärgat i en dekokt på rabarberrot; jfr gurkmej-papper. Berzelius Kemi 3: 324 (1818). —
(2) -PLANTA, r. l. f.
1) (numera knappast br.) växt av släktet Rheum Lin., rabarber. HushJourn. 1787, juli s. 521. Abelin MTr. 69 (1902).
(1) -PULVER. (-er- 1680 osv. -ers- 1623) farm. pulver av torkad rabarberrot, använt i avföringsmedel. L. Paulinus Gothus Pest. 80 a (1623). Gentz Lindgren 170 (1931). särsk. om viss mängd av dylikt pulver. At .. intaga et Rhabarber-Pulver. KStobæus (1732) hos Fürst Stobæus 55. jfr CGvBrinkman (1826) hos Wrangel BrinkmTegn. 175 (bildl.). —
(2 a) -RIS. maträtt tillredd av kokta risgryn med bitar av kokt rabarber; jfr äppel-ris. Ekberg Hvad äta? 317 (1899). —
(jfr 1) -ROT. rot av rabarber; i sht farm. om drog av rötter av vissa arter av släktet Rheum Lin., särsk. Rheum palmatum Lin.; ofta äv. om läkemedel berett av dylik drog. ApotT 1698, s. Q 2 a. SFS 1922, s. 498. —
-SAFT.
(1) -SIRAP. farm. sirap beredd på (bl. a.) rabarberrot. VetAH 1740, s. 372. Gentz Lindgren 170 (1931). —
(1) -SLEMSKIVLING. (†) bot. matsvampen Gomphidius rutilus Lundell et Nannf., brunröd slemskivling. Strömbom Svamp. 37 (1881). —
(2) -STJÄLK. bladskaft av rabarber; äv. koll. o. ss. ämnesnamn. Retzius BlSkr. 225 (1836; koll.). Stufvad rabarberstjelk. Hagdahl Kok. 1048 (1879). Simmons Jönsson 135 (1935). —
(2 a) -SYLT. —
-SYRA, r. l. f. (†)
2) bot. till 2: växten Rumex alpinus Lin., som något påminner om rabarber. Liljeblad Fl. 146 (1792). —
(1) -TE, n. (†) farm. om ett slags svag rabarberinfusion, sannol. beredd på söndersmulade skivor av rabarberrot. Rosenstein BarnSj. 68 (1764). —
(1) -TINKTUR. farm. tinktur beredd på (bl. a.) rabarberrot; särsk. (äv. i uttr. besk rabarbertinktur) om rabarberdroppar (se d. o. a). ApotT 1698, s. Q 2 a. Lindgren Läkem. (1902). —
(1) -TRÄD. (†) trädet Rhamnus frangula Lin., av vars bark erhålles ett avföringsmedel. Lindfors (1824). —
(2 a) -TÅRTA. med fyllning (o. garnering) av rabarberkompott l. rabarbersylt l. dyl. Retzius BlSkr. 225 (1836). —
-VIN.
1) farm. till 1: läkemedel berett av rabarberrot, gentianarot, kardemumma o. malagavin. Berlin Farm. 2: 741 (1851). KommentSvFarm. 1232 (1906).
(jfr 2) -ÖRT. (†) växt av släktet Rheum Lin. Orrelius (1797). Rhabarber-örtens blad kunna begagnas som spenat. Retzius BlSkr. 224 (1836).
B (†): RABARBERS-PULVER, se A.
Spoiler title
Spoiler content