publicerad: 1952
PAKETERA pak1ete4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE, -ERSKA, se avledn.
Ordformer
(paket- (pack-) 1833 osv. pakett- 1849—1902. paquet- (pacqvet-) 1704—1746. paquett- 1821)
Etymologi
1) slå in (ngt) i paket; utom i Finl. numera företrädesvis i fråga om inpackning i paket (stundom äv. i förpackning av annat slag) av bestämda kvantiteter av vissa handelsvaror (jfr PAKET, sbst.1 1 a); ss. vbalsbst. -ing äv. i konkretare anv., särsk. övergående i bet.: förpackning, emballage, omslag; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. CivInstr. 503 (1704). Efter stöpningen afskäras ljusen .. till bestämd längd, poleras och stämplas, .. hvarefter de paketeras. 2NF 16: 916 (1911). Tvålar i elegant paketering. Nordström Amer. 95 (1923). (Strömming) Prydligt paketerad i specialkartonger. SvD(A) 1934, nr 70, s. 5 (i annons). Allmänheten uppmanas .. att med särskild omsorg paketera sina sändningar. Hufvudstadsbl(A) 1943, nr 319, s. 4.
2) mer l. mindre bildl.; jfr PAKET, sbst.1 2. Estlander KonstH 360 (1867). Som dekorativa tofsar hänga de .. långa märkena fram från de väl paketerade honblommorna. 2NatLiv 512 (1931). särsk. [jfr motsv. anv. i t. o. fr.] (i sht förr) metall. hoplägga (råskenor l. stål- l. järnstänger l. plåtämnen o. d.) till paket (se PAKET, sbst.1 2 b). JernkA 1860, s. 186 (: paketering). LfF 1911, s. 207.
Särsk. förb.: PAKETERA IN1010 4. (i sht i Finl.) till 1: slå in (ngt) i paket. Almqvist Hind. 105 (1833). jfr inpaketera.
Ssg (till 1): PAKETERINGS-MASKIN. (i sht i fackspr.) maskin för paketering av varor; jfr packnings-maskin. TT 1897, Allm. s. 369. SkånD(B) 1948, nr 19351, s. 4.
Avledn.: PAKETERARE, m.
1) till 1: man (arbetare) som har till uppgift att paketera varor (t. ex. spisbröd); jfr packare 1. ArbStat. 1: XVIII (1899).
2) (i sht förr) metall. till 2 slutet; vid järnvärk: arbetare som utför(de) paketering av råskenor l. stål- l. järnstänger o. d. JernkA 1894, s. 386. —
Spoiler title
Spoiler content