SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PALATIN pal1ati4n, sbst.2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pala- 1688 osv. palan- (pallan-) 17361859. -tin 1806 osv. -tine c. 1841. -tiner, pl. 1688 osv.)
Etymologi
[jfr t. palatin(e), eng. palatine; av fr. palatine, eg.: pfalzisk, ss. sbst.: pfalzgrevinna l. prinsessa av Pfalz, femininform av palatin (jfr PALATIN, sbst.1); modet att bära klädesplagget infördes vid Ludvig XIV:s hov av konungens svägerska Charlotte-Elisabeth av Orléans (1652—1722), född prinsessa av Pfalz o. oftast kallad Princesse palatine]
äldre benämning på boa (se BOA, sbst. 2) l. lös (skinn)krage för damer. BoupptSthm 1689, s. 168 a (1688; av flor). En Palantin af Sobel. DA 1824, nr 294, Bih. s. 2. SPF 1859, s. 456. WoJ (1891). jfr Kleen Kvinn. 40 (1910). — jfr SOBEL-PALATIN.
Spoiler title
Spoiler content