publicerad: 1952
PALLADIUM pala4dium, äv. 0302, sbst.2, n.; best. -iet.
Etymologi
[av eng. palladium, tidigast använt av den eng. forskaren W. H. Wollaston som 1803 upptäckte metallen; till namnet på den 1802 upptäckta asteroiden PALLAS]
kem. namn på en av platinametallerna. Berzelius Kemi 2: 403 (1812). Starck Kemi 223 (1931). — jfr CYAN-PALLADIUM.
B: PALLADIUM-AMALGAM. legering av kvicksilver o. palladium. Schulthess (1885). SkandTTandläk. 1887, s. 3. —
-KLORUR. förening av klor o. tvåvärt palladium. Berzelius ÅrsbVetA 1829, s. 168. BonnierKL (1926). —
Spoiler title
Spoiler content