SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1952  
PALPITERA -e4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade.
Etymologi
[jfr fr. palpiter, ävensom eng. palpitate, av lat. palpitare; nära besläktat med palpare (se PALPERA)]
(mindre br.) med. om hjärta: klappa. Andersson (1845). Ekelund TyUts. 66 (1913).
Spoiler title
Spoiler content