PAMFIL, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[av fr. pamphile, (klöverknekt i) ett slags kortspel; jfr d. pamfilius, hög trumf, klöverknekt i lanter m. m., ä. t. pamphilius, högsta trumf, eng. dial. pamphie, klöverknekt, lat. Pamphilus, ett egennamn; ytterst av gr. πάμφιλος, eg.: ngn som är allas vän, till παν- (se PAN-, pref.1) o. φίλος (se -FIL). — Jfr FIL, sbst.5, PAMFLETT]
(†) kortsp. högsta kortet (klöverknekten) i ett visst kortspel med 3—6 deltagare vilka spelade med fem kort var; äv. om detta spel. HbiblSällsk. 1: 305 (1839).
